toflan

Första träningen för Sigge på över två veckor! Idag höll vi till i Läckeby på ett för mej nytt ställe. När vi kom dit var ett spårgäng där men de var snart klara så vi kunde valla vår ruta. Vi körde på "råstig" idag igen och terrängen var liite mer kuperad än vanligt, mer klippor o stenar och allt var täckt med mjuk grön mossa. Tungt för hundar (och figgar) att springa i. Fem förare och sex hundar idag, och alla kör lite olika så det är mycket att hålla reda på, lösrullar, radio, kamonät, bollar, hur man ska agera mm. Inte lätt för mej som är lite smått vimsig, men jag försöker! =)

Sigge gick som hund nummer fem så när hund fyra körde tänkte jag att han skulle få springa av sig lite uppe vid bilarna. Och han sprang ja, först på "rätt" ställe och var allmänt spattig men rätt som det var så stack han som en liten pil!!!! Ahh...Sigge sticker ju "aldrig", såklart han skulle göra det idag. Raka vägen bortåt rutan bar det såklart, och det var ju bara tur att han inte störde hunden som jobbade för tillfället, det hade ju kunnat sluta som blodbad o rena kalabaliken. Nu gick det som tur var bra men de hade hört mina rop eka genom skogen....bara det hade ju kunnat störa en känslig hund. Mycket pinsamt...

 Brottslingen spelade teater på vägen tillbaka och såg så "kuvad" ut så, men när han äntligen kom in så var det raka vägen till bilen och sen blev det koppel bort till rutan. Eftersom han nyss varit sjuk så tog vi det lite lugnt. Han fick ett "Inki-skick" till att börja med och sen gjorde vi tre övningar där han fick gå på vindvittringen och direkt han kom fram blev det bus och lek med boll i snöre. Efter pausen fick han tre likadan övningar men då använde vi kamonätet så han inte lika lätt kunde se (för det hände innan).

Vi var trötta när vi kom hem och jag har faktiskt sovit några timmar och vaknade med ont i huvudet. Dumt, för jag hade ju tänkt att plugga lite ikväll. Kanske kan göra det när jag fått lite mat i magen, Paul håller på att fixa kyckling och potatisgratäng. Mums!

Nä den principen följer väl inte vi oss av direkt men idag råkade det bli så. Jag spanade in en cool tavla i fredags och idag åkte vi och kollade på den och den föll även herrn i huset i smaken så den fick följa med oss hem för en billig penning.

Lite svart färg på ramen och den blev som ny! Nu ska den bara hängas upp i vardagsrummet, bilder kommer sen.

Vi la upp hundburen igår på blocket och den blev ikväll köpt av en familj från Nybro med en liten (nej stor) boxervalp på 15 veckor. Jag undrar hur stor den egentligen kommer bli när den är så stor redan nu!? Söt var den i alla fall även om boxern inte är en av mina favoritraser....(för ni har väl aldrig hört talas om rasen boxer retriever....nä jag tänkte väl det...) ;)

Buren passade perfekt i deras bil och jag var glad att bli av med den. De gjorde ett väldigt gott köp för den var i princip oanvänd och ändå halva priset...jag satte ut den lågt för att garanterat bli av med den, det var lite andra annonser ute oxå.

Det var länge sedan jag visade upp något projekt här hemifrån. Igår surfade jag runt på bloggen där man kan visa upp sina pimpade IKEA-möbler och såg en bra grej. De hade gjort om ett soffbord "HOL", till kattlådehus.

Idag tog jag med mej sjuklingen och vi gick en liten promenad i skogen mittemot bruksan och sen fick han sitta i bilen och få lite frisk luft (i sin nya bur) ;) medan jag shoppade loss på IKEA. Shoppa loss är väl kanske fel ord när man kommer hem med fyra saker...men ändå!

Först en bild på hur det såg ut innan. Rörigt badrum med en dum kattlåda där en slarvig katt skvätter ut sand på golvet så det till slut blir stopp i avloppet.



Om nån är sugen på att göra en egen, så gick jag iaf tillväga på detta sätt.

Ett styck HOL låda/soffbord 50x100 cm inhandlades och monterades.


Ett hål sågades i lådans ena kortsida.


Kanterna slipades lite grann så att inte fröken katt ska riva sig.



Hela lådan oljades in. Jag använde teak-olja för det hade vi hemma. Hade jag varit mer tålmodig hade jag nog använt samma vaxolja jag hade till fåtöljernas armstöd men det orkade jag inte. Teakolja är snabb och smidig!!



Innan jag ställde i kattlådan skar jag till en bit plast (sån man kan köpa på IKEA för att ha i botten av kökslådor) som täckte botten av lådan. Den är lite ojämn i strukturen så jag hoppas att kattsanden ska stanna kvar där och inte smita ut på golvet.

Så här fint blev det:



Den svarta trådkorgen som står uppepå lådan är oxå från IKEA och heter Visen. Däri har jag alla hårgrejer och hudkrämer och sånt. När man ska städa lådan är det bara att lyfta bort hela korgen o dom andra grejerna. =)

Jag tror att vi gick till veterinären just i rättan tid. Ikväll är han faktiskt mer tjock i halsen och man hör ibland när han ligger i korgen att halsen är svullen. För övrigt utnyttjar han sina rättigheter som sjukling och har spenderat kvällen i mattes knä i soffan.

Förresten så glömde jag bort att skriva förut att den lilla knölen han har på vänster "höft" var nån slags godartad förändring bara som man kunde operera bort om man ville.  Minns inte namnet...Veterinären tyckte vi skulle göra det om den blir större, men just nu är den bara som en ärta ungefär så den får vara. De kanske kan ta den samtidigt som tonsillerna om de ryker nån gång i framtiden.

Det här receptet hittade jag på Arlafliken på MSN. Det är supermumsigt och ganska lätt att göra, rekommenderas starkt!

4 kycklingfiléer, ca 500g
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
smör
4 skivor bacon
2 1/2 dl Kelda örtkryddad sås
2 tsk osötad senap
2-3 röda äpplen

Gör så här:
Sätt ugnen på 225°. Krydda kycklingen med salt och peppar. Bryn den någon minut i smör i en stekpanna. Ta upp och knyt en baconskiva runt varje filé.

Vispa ihop örtsås och senap i en ugnssäker form. Lägg i kycklingen. Stek i mitten av ugnen ca 15 min.

Kärna ur och klyfta äpplena. Fräs dem hastigt i smör i stekpannan. Lägg dem bredvid kycklingen och låt dem steka med några minuter på slutet.

Servera med potatis eller ris, ikväll blir det klyftpotatis och kokta morötter för oss.

Edit: Här är en liten bild på receptet, ursäkta den dåliga bildkvalitén.

De senaste dagarna har jag haft en känsla av att Sigges hals är krasslig. Bara tycker det låtit lite "tjockt" när han hållt nåt i munnen och idag var det väldigt tydligt. När jag kände på halsen så var lymfkörtlarna stora oxå så jag ringde till djursjukhuset och hade tur för det fanns en ledig tid nu på eftermiddagen.

När vi kom dit misstänkte de kennelhosta så vi blev snabbt infösta i ett rum! Hjälp tänkte jag, Sigge umgås ju inte med andra hundar direkt och jag har inte ens hört att nån träningskompis varit sjuk! Som tur var så visade det sig vara en halsinfektion, precis som jag trodde. Halsmandlarna var inte svullna utan halsen var lite röd bara. Penicillin i 14 dagar och sen återbesök. (Måste skryta lite och säga att veterinären var imponerad över hur SNÄLL Sigge var och som lät henne titta i halsen hur lätt som helst! Bästa hunden nånsin! ;) Känns kul o höra när man vet hur dåligt rykte golden har hos veterinärer!)

Dessutom fick jag en smärre chock när Sigge satte sig på vågen, bara 23 kg!!!! Hjälp! Det är alldeles för lite till och med för en jaktgoldenhane. Antagligen så har vikten fortsatt o rasa lite för mkt  pga bantningen så nu måste vi öka på fodret igen. Jag har noterat sista veckan att pälsen sett risig ut och att han känts lite för tunn, veterinären tyckte oxå det såg ut som att han tappat muskler. Uppgödning nästa! Veterinären sa att det KAN ju bero på något annat men vi provar först med mer mat och ser.

Nu har jag hämtat ut medicin och så blir det vila och uppgödning i 14 dar för Sigge. Ibland är det tur att man är lite pjåskig! ;)

Sigge var rätt uppe i varv idag oxå i början av passet. Han var orolig vid sidan och tog inte in kommandona. Jag inledde lite dumt nog med att skicka honom "ut", alltså bakåt. Det funkade i Örebro och har suttit förut men inte igår och inte idag heller. Han fattade noll så jag fick göra om alltihop.

Jag fokuserade på långa linjetag idag oxå och hade egentligen tänkt att tänja på avstånden mellan skicken men Sigge var inte alls med på noterna. Jag fick göra om flera gånger och stå på mycket närmre avstånd än vi brukar. Avlämningarna var oxå typ lika koko som igår.

Utsignalen funkade inte alls direkt från sittande, däremot om jag skickade honom på ett linjetag, blåste stopp (han sätter sig snabbt) och sen skickade honom ut så gick det bra. Vi måste alltså börja om på bebisnivå. Har ju helt låtit det vila för att inte virra till det för Sigge med linjetagen men då kan det tydligen gå så här oxå...träning är en färskvara, eller hur var det?

Vi avslutade turligt nog med två långa och fina linjetag på olika platser. I slutet var oxå avlämningarna bättre och Sigge inte lika "virrig". Sen gick vi en tur i skogen och letade efter lite svamp. Konstigt nog finns det jättemånga superstora trattisar men inte alls så många små. Det är ju ändå väldigt många som går i skogen i Värsnäs men de kanske bara gillar de småttiga...vad vet jag.

Framtiden innebär mer träning på linjetag och inte för höga krav. Det är nog nödvändigt för Sigges arbetsro. Vi ska oxå lägga in lite övningar på uttecknet och så småningom sidotecknen, men det kan vänta.

Idag har vi slitit som tokar i köket för att få allting klart.  Paul och jag hann in till Bra & Begagnat och fyndade tallrikar! Jiho, 6 flata och 6 djupa i "gamla" Swedish Grace för 20 kr styck och en teakbricka.

På buffén fanns det grönsaker i ugn, bulgurpilaff, vitlöksgratinerade champinjoner, grönsallad, lax- och räkspett, kycklingspett, tzatziki, fetaostsås, bröd och olika ostar. Till det såklart vin, öl eller vad man ville dricka. Till efterrätt blev det chokladtårta och pavlova. Alla tyckte maten var god!!

Det var så himla roligt att se alla igen!! De flesta vänner här träffar jag ju bara nån gång om året och det är alldeles för sällan, men ändå är det precis som vanligt när man ses. Nu längtar jag ännu mer efter att flytta hem. Men Kalmar har ju fördelar oxå, framförallt att hundlivet är så bra där nu. Jag är superglad över att ha så duktiga träningskompisar både inom apporteringen och söket, det är inte helt lätt att hitta. Dessutom vill jag gärna bo kvar iaf under tiden hundvalpen är liten. Jag kommer få separationsångest från vår lägenhet oxå...den är så fin nu, och dessutom är den billig och bra. =)

Det var förresten två glada smågrabbar på festen, Adam 14 månader och Arvid 8 månader! Båda två blev väldigt förtjusta i Sigge och Sigge i sin tur tyckte att dom va lite småmysiga oxå. Arvid drog i Sigges mun åt alla håll och Sigge slickade deras händer o nosade på dem. Sigge gillar när det är folk här, han lallar runt och gossar här och där och äter smulor. Myspys!

Förresten reagerade alla på att Sigge krympt!! Hihi..inte så konstigt när han faktiskt bantat 6 kg. Imorrn förmiddag ska jag försöka tvinga Paul att agera figurant så Sigge får träna åtminstone en gång på att söka med hjälp av vindvittring.

Inatt nån gång vaknade jag med en migrän skärande i huvudet. Det tog en stund innan jag fick kraft att gå upp och svälja en hel hoper tabletter och lägga en blöt, kall handduk på stackars pannan. Somnade sen om och vaknade av att Sigge hysteriskt skuttade ut ur rummet till mamma. Morgontrött är man tydligen bara i Kalmar...

På förmiddagen åkte vi in till stan för att shoppa lite. Jag hade siktat in mej på att shoppa nåt fint från Noa Noa men jag hittade inget som lockade. Däremot fastnade jag för ett par vinterskor från Merrell, och de gick vi senare tillbaka och köpte. Paul provade ett par Caterpillar som jag absolut tyckte han skulle köpa men han vägrade...Vi kollade i en annan affär och hittade ett par som passade klockrent! De var från Rockport och verkade riktigt sköna, och snygga!! Han köpte sig oxå en skjorta och en långärmad tshirt från Bondelid på MQ. Sista affären vi kollade i var Indiska och där hittade jag en suuupermysig grön parkas för höst/vinterbruk med avtagbart foder. Wiho!!!

Idag har vi "snickrat" hundbur till Corsan. Vi var på kurs för ett tag sedan med ytterligare en corsaägare och hon (eller hennes bror var det) hade minsann byggt en egen bur till skuffen så den idén plagierade vi idag! Byggmaterialet är kompostgaller så det är inte krocksäkert, men å andra sidan, det är inte Corsan heller! Vi ska bara ha den till våren, när valpen kommer och behovet av större transportutrymme uppkommer så ska vi ändå byta till kombi.

Efter lite knipsande och böjande fick vi till en bur (utan botten) som ska fästas i ryggstödet. Det blev riktigt gott om plats därbak och jag tror inte Sigge kommer behöva huka som han gör i den andra buren vi köpte. Han har följt vårt arbete med stort intresse och jag tror han kommer ge det godkänt! Vi var och köpte hakar att stänga med och lite annat småfix så imorrn ska det sista fixas ordning och sen kan Sigge oxå sitta med luckan öppen!!!

Medan Paul knepade och knåpade passade jag på att ta med Sigge ut på fälten för att träna lite. Temat för dagen var avstånd, det passar bra här där fälten är stooora och öppna. För att ge Sigge lite stöd höll vi oss längs en dikeskant. Nåra meter före dikets början la jag ut tre dummies och sen gick vi längs med diket bortåt. I andra änden av diket finns en gräsbevuxen jordhög och lite gräs o grejs runtomkring. Jag satt Sigge en bit därifrån och kastade en markering med en minidummy och smög samtidigt ut den andra.

Sigge fick först gå på markeringen och sen fick han hämta ett linjetag från andra änden. Han var med på noterna när jag ställde upp för linjetag mot jordhögen igen. Klockrent! Sen gick vi lite ut på fältet så det blev en annan vinkel mot dummiesarna i början av diket. Sigge sprang ut en bit men började tveka och vände in mot mej igen. Vi gick lite närmre och när jag skickade igen sprang han rakt mot dem, fast jag såg att han nog var liite osäkert för kursen gick lite snett och aningens tvekande. Jag såg när han kom på att dummiesarna låg där och han satte full sprutt.

Sen gick vi tillbaka till dikeskanten och så kastade jag en dubbelmarkering, en vid jordhögen och en mer åt höger. Sigge tror ju alltid han vet bäst så jag tänkte knäppa honom på näsan lite. Han ville såklart gå till den som låg åt höger men jag ville att han skulle gå på den rakt fram. Jag ställde upp honom nog och skickade rakt och ändå drog han åt höger. Han stannade ändå lydigt och kom tillbaka och efter att jag gått några meter framåt och visade att han skulle raaaaakt så sprang han rakt ut till den dummy jag ville.

Efter det ville jag att han skulle hämta den sista dummyn vid diket men då tror jag han trodde det var slut därborta och dessutom var avståndet lite längre nu eftersom vi stod närmre jordhögen. Efter kanske två tredjedelar började han tveka och vände. Då BORDE jag såklart tagit in honom, gått närmre och skickat igen, men något for i mej och jag blåste istället stoppsignal, han var ju så himla nära!! Han tog signalen bra och gick ut på mitt uttecken. Efter ytterligare en bit tvekade han igen, och samma procedur upprepades. Nu sprang han en liten bit och sen trillade poletten ner och han mindes!! Känns inte som att det blev heltokigt ändå eftersom jag ändå fick in stoppsignalen och han tog uttecknet.

Idag har jag varit noga med att pushat på med "ja!" när han varit säker och även kunnat säga när han inte har full sula utan att han vänt. Förhoppningsvis kommer han snart ta mitt "ja!" som peppande och inte fundera över det!!

Jag känner mej riktigt nöjd över dagens träning. Sigge var lugn och alert och lyhörd. Dessutom verkar det som att linjetagen börjar sitta bättre och bättre. Idag sprang han ju bitvis utan att ha "målet i sikte" för man ser ju att han rätt som det är "minns" och sätter full kareta. Långa avstånd är nog lite taktiskt bra för då kan man hoppas att man hamnar en bit ut innan han börjar tveka och i nybörjarklass är det enda som kommer i dirigeringsväg antagligen ett riktat närsök.

Sigge hälsar att livet på landet är toppen och att äpplen är bollar man kan äta (kan det bli bättre!?)

Igår firade undertecknad sin 28:e födelsedag och lämpligt nog var det särskilt jaktprov ute i Trekanten o finns det nåt bättre sätt att fira sin födelsedag än ute i naturen med hundar högt och lågt!! Jag skulle ju egentligen startat med Siggeman men eftersom vilthanteringen är mer mord än mys så blev det inte så. Jag var istället funkis och hjälptemestadels till med att ta emot och pricka av de som skulle starta samt med att lägga ut pippisar på söket. Det var trevlig stämning och allt avlöpte smidigt så det var superskoj!!

Lite stressigt blev det på eftermiddagen när provet var slut och jag och Paul fick ilstäda lägenheten och fixa glasyren till tårtan. Vi hann precis bli klara innan de första gästerna kom. Tyvärr hade jag inte kameran med mej på provet och inte heller var den framme under kvällen, men jag hann i alla fall knäppa ett par kort på tårtan (hade lovat på ett forum att visa upp den ;)). Gästerna var ungefär tio stycken och alla tyckte fikat var smaskens och gick härifrån med mer eller mindre omfattande sockerchock. Hehe...Tårtan blev god och väääääldigt chokladig!! Isaac, tre år, gillade bullarna mest och mulade i sig två stycken och på det muffins och tårta!!

Mja...så här blev i alla fall tårtan o de:




Förutom tårta ser ni överst till vänster blåbärsmuffins och äpplemuffins med havretopping, längst fram till vänster kanelbullar och längst fram i mitten daimgrottor.