Juldagsspår o annat!

Idag tog vi en lååång sovmorgon, första på väldigt länge. Ändå kom mamma in och väckte oss trehundra gånger...förstår inte att man aaaaldrig blir vuxen här hemma och får bestämma nåt själv!!

Sigge var ute med mattefar i trädgården och lallade runt. Han trivs utmärkt som gårdvar!!

Efter frukost gick vi ut för att lägga spår åt hundarna. Paul fick tillefån hemifrån så jag la spår och han pratade telefon. :) Det blev ett minispår åt Hugo med mammas vantar och ett långt åt Sigge med två vinklar.

Hugo var först ut och något trevande gick han spåret. Förvånansvärt nog tyckte han det var ganska roligt och sprang fram till vantarna när han såg dem och till och med åt godisen. Sigge fattade på en gång vad som var på g och var het på gröten. Han spårade finfint men väldigt snabbt så jag fick bromsa massor. Nåra gånger tror jag han började använda ögonen istället för nosen, men han klarade vinklarna hur lätt som helst så då måste han spårat!

Nu har det varit juldagsmiddag, lutfisk. Till efterrätt ris a la malta, allt enligt släkten Carlssons tradition. Farmor har visat sitt sanna jag..hehe..men Paul fick iaf godkänt, han var ju inte "så lat som oss andra" . *fniss*

Bild från spårningen igår

Bild från spårningen idag

Spårhunden Sigge

Idag har jag minsann varit duktig! Efter att ha pluggat mellan nio och två så åkte jag hem och tillverkade mej lite spårpinnar (eller vad det heter, markeringar?). Hittade lite stav i hobbyrummet som jag sågade till på en "riktig" elsåg. Kände mej pysslig a la Ernst...Sen åkte Sigge och jag ut  till Sanna och Zombie och sen vidare ut i skogen för att träna vovve!

Vi la varsitt spår, Sanna blod- och jag ett personspår. Skogen visade sig vara väldigt kvistig och stenig så spåret kändes lite knaggligt och dessutom fick det svänga lite mer än beräknat. Åkte bort en sväng och skulle träna lite grann, jag tänkte kasta lite apporter och hämta in dem själv men gjorde det stora misstaget att en efter en kasta ut alla så sen hittade jag dem inte.Som tur var hade jag ju Sigge med mej, så han söka, men vi hittade inte den sista.... :( Så är det nån som hittar en mycket älskad grön dummie i skogen så får den gärna återbörda den till oss.....

Lagom när vi insett att dummien var borta och letat oss fördärvade efter den var det dags att åka och spåra. Sigge spårade som om han inte gjort annat och matte hade bra mycket bättre koll på pinnar och lina och hund när ingen JEA gick bakom och skrek!! ;) Tror oxå det faktum att det var lite tuffare terräng och svårare att se markeringarna gjorde att Sigge tog det lugnare. På ett ställe hade jag glömt bort hur jag gått och istället för att lita på Sigge (som siktade in sej helt rätt) så stannade jag till lite grann. Sigge blev dock inte störd av det utan fortsatte som ingenting efter det. Han arbetade skitbra med nosen och markerade pinnarna jättebra så jag hann med att släppa linan och gå fram till honom. Jag lät honom inte gå med jättelång lina men släppte på honom sista metrarna när han sett markeringen. Riktigt skojsigt ju!!!!!

Zombie å sin sida var inte sämre han! Han gick spåret klockrent!!!! Superduktig liten vovve. Idag var oxå första dagen med sele och lina, och det gick ju super. Han har fått Sigges gamla sele och den satt superbra, såg proffigt ut minsann!!!

Stolta mattar åkte hemåt när det började skymma redan vid sextiden!!!!

//T