Halvkrasslig o lite inneträning
Sökträning
Idag var vi bara tre på träningen så vi blev klara tidigt! Ganska skönt att det inte tar hela dan alla gånger, även om det är kul. Sigge var het på gröten som vanligt men han visar mycket tydligare nu när han får vindvittring och även markeringsövningarna går bra. Inget godismuddrande utan han tar rullen o springer tillbaka på en gång.
Eftermiddagen och kvällen har gått åt till julklappspyssel och egentligen hade jag tänkt att ge Sigge hans "julbad" men nu blev det ju så himla kallt så jag avvaktar till imorrn eller måndag. På tisdag kommer klassen hit på julfika så då är det säkrast att han är ren. Just nu är han faktiskt lite skunkig och tasshåren är megalånga och gör att tassarna ser ut som en cavaliers....
Nu blir det lite slöande i soffan för mej o Sigge, Paul är på slottet och jobbar.
Träning i regn och bebissnos
Regnet har öst ner hela dagen, och jag insåg att jag nog ändå MÅSTE köpa mej ett par nya regnbrallor. Tog en prommis till Intersport och hittade ett regnställ för ok pris med sköna LÖST sittande regnbrallor. Hurra! Nu är jag redo för både sökskog och apporteringsträning!
Apporteringsträning blev det redan denna eftermiddag. Marina och jag hade stämt träningsträff och idag tränade vi på lååååånga markeringar (och på att kasta - jag är verkligen SÄMST, tur att Dot markerar så bra ändå!). Sigge blev som vanligt superhet och flamstramsig när Marina dök upp men jag försöker att inte bry mej så mycket. Om han sätter sig framför eller går på tok för mycket framför så lyfter jag tillbax honom, jag får en sur hund, men det funkar i alla fall.
Sigge skötte sig överlag bra vad gäller markerandet och apporterandet. Det var inte helt lätt att se genom regnet och avståndet var långt, antagligen det längsta han nånsin kört markeringar på. Supernyttigt! Ett par gånger missade han nog att markera och då blev han lite tveksam, nån gång kastade vi om och nån gång gick jag lite längre fram och då gick han ut i rätt område och fick med sig dummien in efter att fått söka lite efter den (han höll sig ändå i området). Jag är nöjd över farten och att han faktiskt gör rätt snabba upptag. Avlämningarna är rätt kassa, speciellt i början när han bara ville titta åt Marinas håll för att inte missa nåt. I slutet fokuserade han mer på mej efter lite mutande med mjukost vid avlämningarna.
Mindre bra var att rackaren knallade ett par gånger när jag kastade. Där ser man vad man inte tränat på....det har lixom inte behövts förut. Som M sa så fick jag ju tillfälle att ta tag i det nu så på sätt o vis var det ju bra. Tur att avståndet var så långt att jag inte störde Dot när jag vrålade.....
Jag är ändå nöjd med dagens träning, känns som att vi är på rätt spår igen!
Efter träningen hälsade jag på hos Sanna, jag hade ju ännu inte fått träffa lilla bebisen Leia Isabel! Liten är bara förnamnet, hon är en liten pluttis! Supersöt! Jag fick hålla lilla grynet en lång stund, mysigt! Vi drack lite te och babblade om ditt och datt innan det var dax för Leia att äta igen och dax för mej att åka hem och dammsuga. :P
Nu är det sushitajm!!
Träningspromenad och fynd!
Idag fick han dock en skojsig skogstur med matte. Han sprang lös mycket och gjorde av med överskottsenergi och så tränade jag stoppsignal och inkallningar. Så småningom började jag lämna en dummie bakom mej och så blev det en massa lätta linjetag på stig för honom. Tanken är att jag ska kunna smyga ut en dummie i samma situation rätt snart för då går det ju på rutin vart han ska ta vägen!
Vi tränade oxå på utsignal, det började faktiskt med att Sigge aldrig fick vittring på en dummie på ett linjetag fastän han hade sett var det hamnade och till slut blev han lite tveksam och närmade sig mej. Jag kanske borde tagit in och skickat om men jag blåste istället stopp och sen visade jag jättetydligt att han skulle ut genom att gå mot honom och sen ge signal UT. Det funkade klockrent och han fick vind på dummien när han hamnade lite bakom den och tog in den. Vi gjorde nåra rena utövningar oxå och det gick jättebra. Han har ju kunnat det så bra förut men sist i Trekanten visade det sig att minnet behöver fräschas upp.
Avlämningarna har vi idag nött massor på med mjukosttuben i högsta hugg. Visar jag tuben innan han får lämna av så går det så bra så. Jag får väl köra det heeela tiden på träning så avlämningarna blir bra eftersom han gärna vill behålla själv.
På vägen hem köpte vi hundmat och människomat och Sigge passade på att låna vågen på djuraffären. Jag som tycker att han gått upp så mycket i hull blev förvånad när vågen stannade på ynka 23,2. Den måste visa lägre än den på djursjukhuset, ska åka dit och kontrollera nån dag.
Innan träningen var jag inne en sväng på järnaffären och skulle ha tag på dels nåt som kan tynga ner mina nya något ostadiga "julstrutar" och dels slang till lösrullar. När jag visade upp Sigges lösrulle så visade det sig att de hade exakt samma slang som metervara så de hjälpte mej att klippa till och allt!! Perfekt, för slutsumman för FYRA rullar blev 35 kr!!!! Helt galet, ska man beställa på nätet kostar en enda lösrulle ca 50 spänn!
Imorrn blir det antagligen apporteringsträning och på söndag blir det sökträning och så ska jag hinna tentaplugga och julpynta (efter jag städat såklart). Är inte så peppad att sätta igång för trots min långa sovmorgon är jag dödstrött...antagligen just för att jag sov för länge...
Någon är Trött!
Sigge sov gott och vaknade inte när jag gick ifrån soffan...
Observera dregelfläcken på soffan...vi ska ändå tvätta klädseln på torsdag inför finbesöket men jag trodde att han bara dregglade på täcket...
Sömnlös natt, sökträning och promenix!
Idag blev det en lång dag i sökskogen, det började nästan skymma när vi åkte hem och ändå flyger tiden på träning! Sigge och jag tog med oss Jessie idag, kändes säkrare än att lämna henne ensam hemma då hon är lite skällig och oxå gärna river på dörrarna med tassarna. Hon lånade Sigges bur och verkade trivas där. Sigge var inte missnöjd med att sitta på golvet fram och hamnade nästan i myskoma på vägen ut till Läckeby. Idag hade vi en extra figurant i form av Karin, kul att hon ville hänga på!
Sigge och jag jobbar på med våra vindvittringar, nu ser man att nosen slås på på en gång vi börjar jobba, även om han släpper vittringarna rätt snabbt. Jag tror att det beror på att han är så himla uppvarvad. Sök är VÄLDIGT kul och han är superförtjust i alla, speciellt sen vi bytt till godis istället för leksak vid påviset. Nu går vi iaf utåt i rutan för att fånga in vittringen. Tur jag har snälla träningskompisar som hjälper mej kolla vinden, placera figgen på lämpligt ställe och ser till så vi går så vi får vittring, samt går bakom och hjälper mej att se när han fått säker vittring, STORT TACK till alla er (och Karin som var bonus idag)! Till nästa pass ska jag tänka på att inte sätta Sigge innan jag skickar honom för han verkar tappa fokus då, samt att han börjar sätta sig spontant när vi patrullerar vilket blir lite konstigt.
Han har en liten tendens att dröja kvar hos figgen när han hämtat rullen men vissa gånger haffar han den i farten så jag tror inte det är något bestående problem. Dessutom har jag utrustat mej själv med mjukosten medan figgarna "bara" får skinka. Hehe..det gäller att vara bäst lixom så han kommer tillbaka! Som sagt, allt går i full fart med Sigge och det är ju både till hans fördel och nackdel. Stressen som kommer när turbohunden växlar upp är inte att leka med, men jag tycker ändå att han är något mer styrbar nuförtiden..
Efter träningen gick vi en sväng i skogen med alla hundarna. Sigge och Jessie var kopplade först men efter en stund släppte jag först Sigge och sen Jessie och alla hundarna skötte sig superbra! Det märktes att det blev lite turbulent när nya hundar kom in i en "inkörd" flock och Sigge reagerade ungefär som jag trott. Zelda var nemas problemas, han och Vegas kollade bara in varandra som hastigast, och schäferbrudarna var liiite läskiga först men det gick över snabbt och han höll sig i skinnet när de kollade in honom. Jessie å sin sida visade sig hålla jättebra koll på sin "plastmatte" och studsade fram till mej hela tiden för att kolla så jag var med. Hon höll sig oxå närmast och lekte inte direkt med de andra hundarna, Vegas fick sig dock en utskällning, utifall att lixom! :P
Vi var alla trötta när vi kom hem, så det har varit en lugn eftermiddag. Sigge började dock må illa för några timmar sen och har kommit och gått, det konstiga är att han dreglar massor. Dregglet är precis som vatten, alldeles klart och inte slemmigt så jag har ingen aning om vad som är fel. Kan han ha glufsat i sig så mkt snö? Det brukar ju snarare rinna ut i andra änden, men vem vet. Vi tar det lugnt ikväll och verkar det inte bättre imorrn så får vi skippa träningen med Marina ute i Trekanten. Jessie har iaf åkt hem vilket betyder att vi får sova inatt!! Yey!!
Sigge är utmanad!
Vilde har utmanat Sigge, så han får ta över tangentbordet.
Varje utmanad hund ska skriva 6 underliga/konstiga fakta om sig själv och samtidigt ange reglerna för leken på sin hemsida. Sedan väljer man 6 nya hundar och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver personen en kommentar i de utmanades gästbok för att de ska fnatta in och läsa på ens egen hemsida för mer information.
1. Jag har hört talas om att vissa hundar väcker sina mattar och hussar och tigger om frukost och sånt.....inte jag inte! Jag är stans morgontröttaste hund och går inte ur sängen förrän jag hör matte öppna kylen. Då vill man ju inte missa chansen att få ett smakprov! (Husse är mycket snålare så när han går upp snor jag bara hans plats i sängen.) Ibland när matte ska iväg tiiiidigt på nån sån där kurs så vill jag inte följa med, det är helt enkelt för tidigt!
2. Jag bara älskar ljus! Mysstämning och den goda doften... nä jag bara skoja. Dom är skitgoda att äta! Mums! Matte ger mej alldeles för lite ben så jag brukar sno de där stora blockljusen och ta till min korg och smaska på. Stearin är bra för magen oxå, lovar!
3. Jag är en judohund. När jag leker och vill visa att brottning och judolekar är roligast så brukar jag göra kullerbyttor när den andra hunden kommer nära så den tror att den råkade tackla mej! Hihi..superkul!!
4. Jag är en äkta lantis och gårdshund. Ibland när vi varit hos mattemor och mattefar i Skoglunda vill jag inte följa med hem, jag vägrar hoppa i bilen. Men då ser matte så lessen ut att jag får ge mej och hoppa in i bilen ändå. Det finns inget bättre än att vara på Skoglunda, man kan jaga katterna, sno deras mat, man får gå med hussefar i trädgården och pyssla. Ja, livet är gott där helt enkelt! Nu är jag ju en cityhund men matte och husse har minsann pratat om hus, bara dom fattar att huset INTE ska ligga på en gata utan gärna mitt i en åker.
5. Visste ni att jag oxå är intresserad av heminredning? Ibland när jag är ensam hemma så flyttar jag på saker. För det mesta brukar jag lägga det i min korg för att det ska bli lite snyggare där. En gång hade matte ställt nåra såna där ljuslyktor på vardagsrumsbordet, kan ni tänka er!?? Helt fel...jag var tvungen att ställa dom på ett mycket bättre ställe, mitt på golvet, alla tre.
6. Jag är faktiskt ganska snäll, fastän matte oroar sig och pratar om nåt som är skarpt. Visst, det kan hända att nån dumming behöver uppfostras och då får han ett nyp. Man måste väl lyssna på sina kompisar!? Men för det mesta så gillar jag att lattja med andra hundar, jag har haft både killkompisar och tjejkompisar, så de så. Faktiskt.
Jag utmanar härmed min faster Happy och sen mina nya bekantskaper: Esso, Vegas, Zelda, Enza och Zota och Tilla
På banan igen
Vågen stannade på 24 kg idag, så han har gått upp nästan ett kg sen sist. I samråd med veterinären bestämde vi att två kg till borde vara ungefär lagom. Nu får han ju börja röra på sig lite mer så då kommer det nog gå lite långsammare och förhoppningsvis musklar han på sig lite oxå.
Jag tycker pälsen är bättre oxå så jag skippar nog kosttillskott. Som vanligt fick Sigge mycket beröm för sin fina färg, och jag tycker nästan att han ser ännu lite mörkare ut nu. Kan det vara så att de mörknar med åren samtidigt som masken blir mer framträdande. Han är fortfarande mörk i ansiktet men de vita hårstråna blir fler och fler...
Nu hoppas jag att det blir möjlighet till lite sökträning i helgen och apporteringen ska vi sätta igång med oxå. :)
Lägesrapport från sjukbädden
Jag tror att vi gick till veterinären just i rättan tid. Ikväll är han faktiskt mer tjock i halsen och man hör ibland när han ligger i korgen att halsen är svullen. För övrigt utnyttjar han sina rättigheter som sjukling och har spenderat kvällen i mattes knä i soffan.
Förresten så glömde jag bort att skriva förut att den lilla knölen han har på vänster "höft" var nån slags godartad förändring bara som man kunde operera bort om man ville. Minns inte namnet...Veterinären tyckte vi skulle göra det om den blir större, men just nu är den bara som en ärta ungefär så den får vara. De kanske kan ta den samtidigt som tonsillerna om de ryker nån gång i framtiden.
Kurering och uppgödning pågår!
De senaste dagarna har jag haft en känsla av att Sigges hals är krasslig. Bara tycker det låtit lite "tjockt" när han hållt nåt i munnen och idag var det väldigt tydligt. När jag kände på halsen så var lymfkörtlarna stora oxå så jag ringde till djursjukhuset och hade tur för det fanns en ledig tid nu på eftermiddagen.
När vi kom dit misstänkte de kennelhosta så vi blev snabbt infösta i ett rum! Hjälp tänkte jag, Sigge umgås ju inte med andra hundar direkt och jag har inte ens hört att nån träningskompis varit sjuk! Som tur var så visade det sig vara en halsinfektion, precis som jag trodde. Halsmandlarna var inte svullna utan halsen var lite röd bara. Penicillin i 14 dagar och sen återbesök. (Måste skryta lite och säga att veterinären var imponerad över hur SNÄLL Sigge var och som lät henne titta i halsen hur lätt som helst! Bästa hunden nånsin! ;) Känns kul o höra när man vet hur dåligt rykte golden har hos veterinärer!)
Dessutom fick jag en smärre chock när Sigge satte sig på vågen, bara 23 kg!!!! Hjälp! Det är alldeles för lite till och med för en jaktgoldenhane. Antagligen så har vikten fortsatt o rasa lite för mkt pga bantningen så nu måste vi öka på fodret igen. Jag har noterat sista veckan att pälsen sett risig ut och att han känts lite för tunn, veterinären tyckte oxå det såg ut som att han tappat muskler. Uppgödning nästa! Veterinären sa att det KAN ju bero på något annat men vi provar först med mer mat och ser.
Nu har jag hämtat ut medicin och så blir det vila och uppgödning i 14 dar för Sigge. Ibland är det tur att man är lite pjåskig! ;)
Fredag i Öret..
Inatt nån gång vaknade jag med en migrän skärande i huvudet. Det tog en stund innan jag fick kraft att gå upp och svälja en hel hoper tabletter och lägga en blöt, kall handduk på stackars pannan. Somnade sen om och vaknade av att Sigge hysteriskt skuttade ut ur rummet till mamma. Morgontrött är man tydligen bara i Kalmar...
På förmiddagen åkte vi in till stan för att shoppa lite. Jag hade siktat in mej på att shoppa nåt fint från Noa Noa men jag hittade inget som lockade. Däremot fastnade jag för ett par vinterskor från Merrell, och de gick vi senare tillbaka och köpte. Paul provade ett par Caterpillar som jag absolut tyckte han skulle köpa men han vägrade...Vi kollade i en annan affär och hittade ett par som passade klockrent! De var från Rockport och verkade riktigt sköna, och snygga!! Han köpte sig oxå en skjorta och en långärmad tshirt från Bondelid på MQ. Sista affären vi kollade i var Indiska och där hittade jag en suuupermysig grön parkas för höst/vinterbruk med avtagbart foder. Wiho!!!
Idag har vi "snickrat" hundbur till Corsan. Vi var på kurs för ett tag sedan med ytterligare en corsaägare och hon (eller hennes bror var det) hade minsann byggt en egen bur till skuffen så den idén plagierade vi idag! Byggmaterialet är kompostgaller så det är inte krocksäkert, men å andra sidan, det är inte Corsan heller! Vi ska bara ha den till våren, när valpen kommer och behovet av större transportutrymme uppkommer så ska vi ändå byta till kombi.
Efter lite knipsande och böjande fick vi till en bur (utan botten) som ska fästas i ryggstödet. Det blev riktigt gott om plats därbak och jag tror inte Sigge kommer behöva huka som han gör i den andra buren vi köpte. Han har följt vårt arbete med stort intresse och jag tror han kommer ge det godkänt! Vi var och köpte hakar att stänga med och lite annat småfix så imorrn ska det sista fixas ordning och sen kan Sigge oxå sitta med luckan öppen!!!
Medan Paul knepade och knåpade passade jag på att ta med Sigge ut på fälten för att träna lite. Temat för dagen var avstånd, det passar bra här där fälten är stooora och öppna. För att ge Sigge lite stöd höll vi oss längs en dikeskant. Nåra meter före dikets början la jag ut tre dummies och sen gick vi längs med diket bortåt. I andra änden av diket finns en gräsbevuxen jordhög och lite gräs o grejs runtomkring. Jag satt Sigge en bit därifrån och kastade en markering med en minidummy och smög samtidigt ut den andra.
Sigge fick först gå på markeringen och sen fick han hämta ett linjetag från andra änden. Han var med på noterna när jag ställde upp för linjetag mot jordhögen igen. Klockrent! Sen gick vi lite ut på fältet så det blev en annan vinkel mot dummiesarna i början av diket. Sigge sprang ut en bit men började tveka och vände in mot mej igen. Vi gick lite närmre och när jag skickade igen sprang han rakt mot dem, fast jag såg att han nog var liite osäkert för kursen gick lite snett och aningens tvekande. Jag såg när han kom på att dummiesarna låg där och han satte full sprutt.
Sen gick vi tillbaka till dikeskanten och så kastade jag en dubbelmarkering, en vid jordhögen och en mer åt höger. Sigge tror ju alltid han vet bäst så jag tänkte knäppa honom på näsan lite. Han ville såklart gå till den som låg åt höger men jag ville att han skulle gå på den rakt fram. Jag ställde upp honom nog och skickade rakt och ändå drog han åt höger. Han stannade ändå lydigt och kom tillbaka och efter att jag gått några meter framåt och visade att han skulle raaaaakt så sprang han rakt ut till den dummy jag ville.
Efter det ville jag att han skulle hämta den sista dummyn vid diket men då tror jag han trodde det var slut därborta och dessutom var avståndet lite längre nu eftersom vi stod närmre jordhögen. Efter kanske två tredjedelar började han tveka och vände. Då BORDE jag såklart tagit in honom, gått närmre och skickat igen, men något for i mej och jag blåste istället stoppsignal, han var ju så himla nära!! Han tog signalen bra och gick ut på mitt uttecken. Efter ytterligare en bit tvekade han igen, och samma procedur upprepades. Nu sprang han en liten bit och sen trillade poletten ner och han mindes!! Känns inte som att det blev heltokigt ändå eftersom jag ändå fick in stoppsignalen och han tog uttecknet.
Idag har jag varit noga med att pushat på med "ja!" när han varit säker och även kunnat säga när han inte har full sula utan att han vänt. Förhoppningsvis kommer han snart ta mitt "ja!" som peppande och inte fundera över det!!
Jag känner mej riktigt nöjd över dagens träning. Sigge var lugn och alert och lyhörd. Dessutom verkar det som att linjetagen börjar sitta bättre och bättre. Idag sprang han ju bitvis utan att ha "målet i sikte" för man ser ju att han rätt som det är "minns" och sätter full kareta. Långa avstånd är nog lite taktiskt bra för då kan man hoppas att man hamnar en bit ut innan han börjar tveka och i nybörjarklass är det enda som kommer i dirigeringsväg antagligen ett riktat närsök.
Sigge hälsar att livet på landet är toppen och att äpplen är bollar man kan äta (kan det bli bättre!?)
Och en sommarbild oxå...
Mysig höstbild...
Det magiska ordet..
Hundhimlen...
Många kramar
Tiden går...
Sigge och jag har kommit igång så smått med apporteringsträningen igen. Igår var det fokusering på linjetag men först och främst Sigges uppförande med vilt. Vi har ju tränat lite grann nu att hålla och gå fot och det funkar även att ta från marken med "apportkommandot". Ibland vill det sig inte riktigt men jag tror att han faktiskt inte är helt hundra på vad kommandot betyder....får nöta på det med lätta grejer.
Vi inledde med ett litet sök för att friska upp minnet och tjo vad det gick. Sigge kom snabbt in med de få dummies jag lagt ut. Jag hade oxå smygit ut en duva (jag veeeet, man ska inte blanda, men jag ville se hur Sigge betedde sig nu efter träningen att hålla duva) och den kom in sist, men det var inte direkt nån tvekan eller hängande över utan han levererade in den oxå. Det verkar som att tuggandet och kastandet med dummies under inleverering försvunnit. Han är mycket lugnare i munnen nu och kommer oxå raka vägen in och sätter sig vid sidan (ja eller rättare sagt 90 grader men jag tänker nog inte bråka med honom mer nu om det och mej stör det inte. Beror la på vad coachen säger ;) ).
Igår la jag ut fåglarna i varsin ände av en linje och skickade Sigge i ett linjetag åt vardera hållet (han hade varit med o lagt ut dem oxå) och det gick bra.
Idag ville jag kolla av hur väl stoppsignalen fungerar, kan jag bryta honom under arbete? Vi har ju ändå nötit på den under större delen av sommaren. Svaret var JA!!Jag la ut ett sök på typ fyra små och väl gömda dummies och när han i en flygande fläng hämtat in dem skickade jag ut honom igen (det gäller ju att se till så han inte lyckas om jag misslyckas..om ni förstår...) Han rusade intet ont anandes ut och fortsatte söka och när han var så han lätt kunde se mej (fast en bra bit ut) blåste jag stopp och han satte sig på stört och tittade på mej! Som belöning kastade jag ut dummien med långa flärpar (för den kan till och med jag kasta låååångt). Wiho! Denna övning kändes rätt bra så den ska vi använda för att befästa stoppet under arbete (om den får godkänt av nån bättre vetande först...)
Nöjd med det flyttade vi oss ut till fältet där jag tänkte öva mer på linjetag med fågel. Man ser tydligt att kunskap är en färskvara för Sigge grejade inte alls ett längre avstånd. Han glömde totalt bort att vi lämnat en pippi i kanten av fältet och stannade efter en bit och tittade på mej. Jag skickade honom vidare med uttecken och efter en bit så kom han ihåg och farten ökade. Det var ju inte så smart upplagt av mej. Nästa gång gjorde vi med betydligt kortare avstånd. Jag känner mej tveksam till hur jag ska göra när det blir så att han kommer av sig halvvägs, ska man kalla in och gå närmre o börja om eller stå sitt kast och bara skickade honom ut igen...? Helt klart är ju att jag gjort det för svårt när han kommer av sig så.
När han hämtade in truten andra gången släppte han den en bit framför och sen fick vi en liten stunds trams då han släppte och vägrade ta upp den på apportkommando och bara nosade o höll på. Då gjorde jag klart för honom att det inte är ok att bete sig så utan tryckte in fågeln i munnen på honom.
För att testa så han uppförde sig gjorde jag (i mitt tycke) en lätt dubbelmarkering och styrde Sigge mot den fågel som jag kastat först (och var mindre intressant). Sigges sk goda markeringsförmåga var som bortblåst och han fick mer eller mindre söka efter fåglarna. Vi gjorde om och då gick det mycket bättre. Tilläggas bör att han skötte sig jättebra med fåglarna båda gångerna (vilket ju var huvudsyftet med övningen. Kanske korkat att göra en dubbel då....)
Vi avslutade träningspasset med ett drygt 20 minuter långt simpass. Jag är väldigt nöjd med att han kan simma längs bryggan för det blir ju betydligt mer stressigt att kasta grejer för att få honom att simma. Han ser så grymt nöjd ut där han glider fram i vattnet. Idag var det en barnfamilj där men de badade inte så jag frågade om det gick bra att han simmade och det gjorde det. O han stör ju inte nån, snarare blir folk på glatt humör och tycker det är jätteroligt att han är så duktig på att simma osv...hihi
Fyndade förresten en yogamatta på Netto för 40 spänn, vi behöver en till när yogakursen börjar! Ikväll blir det chicken Kiev (tror jag det heter, Paul som kockar) och det luktar ljuuuvligt i köket!!
Flåsande förföljare
Den andra hunden gick bakom oss på väg från macken och den flåsade oss i bakhasorna och matten sa säkert "nej ludde.." tretusen gånger...*suck* Sigge fick bära plånkan för att tänka på lite annat och snart slappnade han av trots den flåsande förföljaren. Jag skickar en tacksamhetens tanke över att Sigge inte är intresserad av andra hundar. Tänk så jobbigt att ha en hund som flåsar o stretar o blir alldeles kontaktbar så fort en annan hund närmar sig. O Sigge var ju mer sån förut men helt o totalt fixerad vid andra hundar har han aldrig varit. Det är skoj att laja med andra hundar men efter ett litet tag går han gärna undan och leker på egen hand.
I fredags när vi var på väg in till Åsa och Davids lägenhet mötte vi en hund med matte, och matten frågade om det var en tjej eller kille. Han får inte hälsa, var mitt svar och hjälp så tjurig hon blev. Vet inte om hon trodde det var fel på hennes hund, men Sigge får ju bara hälsa på sina hundkompisar och det sa jag oxå.Jag går ju inte runt på stan och pratar med folk jag inte känner, varför skulle han...
Oj, jag glömde ju...
Vanligtvis brukar jag inte möta en soptipp i dörren, vi har nämligen lagt oss till med vanan att sätta för ett kompostgaller till köket. Man kan ju tycka att det inte ska behövas till medelålders, hyfsat väluppfostrade hundar, men Sigge är i en klass för sig vad gäller matinbrott...
Måndag
Sigge och jag har oxå hunnit med vår miniträningsrunda. Det är perfekt, bara runt fotbollsplanen på innergården. Sigge hinner kissa och vi hinner öva tre minikorta moment. Idag övade jag på "apport"-kommando, läggande och ställande. Sigge har ju lärt sig att ta dummies/apportbockar på kommandot varsågod. Dessutom är han inte alls van vid att han själv ska sträcka sig fram och greppa, jag har ju snarare stoppat in dummien i munnen på honom. Detta håller vi nu av två skäl på att lära om. Det första skälet är apporteringsmomentet i lydnadsklass ett när man ska hålla apportbocken framför hunden och den ska greppa den på kommando. Det andra skälet är att jag helt enkelt vill ha ett kommando när han greppar något på kommando, från min hand eller från marken. Det har jag tänkt mej ska komma till nytta nu när vi ska träna på vilthanteringen.
Det gick superlätt att träna in "apport", tre veckors sjukvila och en dummie fixar allt! =) Han greppade så glatt så...(med betoning på glatt!) Det är bara att fortsätta i samma stil och sen utöka till apportbocken. Läggandena gick oxå bra, fast han är inte redo att göra det vid sidan ännu. Ställandena verkar ha sjunkit in ännu lite mer för nu stannar han snabbt som attan spontant och jag kan smyyyga in kommandot.