Tiden går...
...så himla fort! Nästa vecka åker vi till stugan och sen är det bara en veckas jobb och därefter en veckas ledighet kvar innan skolan börjar.
Sigge och jag har kommit igång så smått med apporteringsträningen igen. Igår var det fokusering på linjetag men först och främst Sigges uppförande med vilt. Vi har ju tränat lite grann nu att hålla och gå fot och det funkar även att ta från marken med "apportkommandot". Ibland vill det sig inte riktigt men jag tror att han faktiskt inte är helt hundra på vad kommandot betyder....får nöta på det med lätta grejer.
Vi inledde med ett litet sök för att friska upp minnet och tjo vad det gick. Sigge kom snabbt in med de få dummies jag lagt ut. Jag hade oxå smygit ut en duva (jag veeeet, man ska inte blanda, men jag ville se hur Sigge betedde sig nu efter träningen att hålla duva) och den kom in sist, men det var inte direkt nån tvekan eller hängande över utan han levererade in den oxå. Det verkar som att tuggandet och kastandet med dummies under inleverering försvunnit. Han är mycket lugnare i munnen nu och kommer oxå raka vägen in och sätter sig vid sidan (ja eller rättare sagt 90 grader men jag tänker nog inte bråka med honom mer nu om det och mej stör det inte. Beror la på vad coachen säger ;) ).
Igår la jag ut fåglarna i varsin ände av en linje och skickade Sigge i ett linjetag åt vardera hållet (han hade varit med o lagt ut dem oxå) och det gick bra.
Idag ville jag kolla av hur väl stoppsignalen fungerar, kan jag bryta honom under arbete? Vi har ju ändå nötit på den under större delen av sommaren. Svaret var JA!!Jag la ut ett sök på typ fyra små och väl gömda dummies och när han i en flygande fläng hämtat in dem skickade jag ut honom igen (det gäller ju att se till så han inte lyckas om jag misslyckas..om ni förstår...) Han rusade intet ont anandes ut och fortsatte söka och när han var så han lätt kunde se mej (fast en bra bit ut) blåste jag stopp och han satte sig på stört och tittade på mej! Som belöning kastade jag ut dummien med långa flärpar (för den kan till och med jag kasta låååångt). Wiho! Denna övning kändes rätt bra så den ska vi använda för att befästa stoppet under arbete (om den får godkänt av nån bättre vetande först...)
Nöjd med det flyttade vi oss ut till fältet där jag tänkte öva mer på linjetag med fågel. Man ser tydligt att kunskap är en färskvara för Sigge grejade inte alls ett längre avstånd. Han glömde totalt bort att vi lämnat en pippi i kanten av fältet och stannade efter en bit och tittade på mej. Jag skickade honom vidare med uttecken och efter en bit så kom han ihåg och farten ökade. Det var ju inte så smart upplagt av mej. Nästa gång gjorde vi med betydligt kortare avstånd. Jag känner mej tveksam till hur jag ska göra när det blir så att han kommer av sig halvvägs, ska man kalla in och gå närmre o börja om eller stå sitt kast och bara skickade honom ut igen...? Helt klart är ju att jag gjort det för svårt när han kommer av sig så.
När han hämtade in truten andra gången släppte han den en bit framför och sen fick vi en liten stunds trams då han släppte och vägrade ta upp den på apportkommando och bara nosade o höll på. Då gjorde jag klart för honom att det inte är ok att bete sig så utan tryckte in fågeln i munnen på honom.
För att testa så han uppförde sig gjorde jag (i mitt tycke) en lätt dubbelmarkering och styrde Sigge mot den fågel som jag kastat först (och var mindre intressant). Sigges sk goda markeringsförmåga var som bortblåst och han fick mer eller mindre söka efter fåglarna. Vi gjorde om och då gick det mycket bättre. Tilläggas bör att han skötte sig jättebra med fåglarna båda gångerna (vilket ju var huvudsyftet med övningen. Kanske korkat att göra en dubbel då....)
Vi avslutade träningspasset med ett drygt 20 minuter långt simpass. Jag är väldigt nöjd med att han kan simma längs bryggan för det blir ju betydligt mer stressigt att kasta grejer för att få honom att simma. Han ser så grymt nöjd ut där han glider fram i vattnet. Idag var det en barnfamilj där men de badade inte så jag frågade om det gick bra att han simmade och det gjorde det. O han stör ju inte nån, snarare blir folk på glatt humör och tycker det är jätteroligt att han är så duktig på att simma osv...hihi
Fyndade förresten en yogamatta på Netto för 40 spänn, vi behöver en till när yogakursen börjar! Ikväll blir det chicken Kiev (tror jag det heter, Paul som kockar) och det luktar ljuuuvligt i köket!!
Sigge och jag har kommit igång så smått med apporteringsträningen igen. Igår var det fokusering på linjetag men först och främst Sigges uppförande med vilt. Vi har ju tränat lite grann nu att hålla och gå fot och det funkar även att ta från marken med "apportkommandot". Ibland vill det sig inte riktigt men jag tror att han faktiskt inte är helt hundra på vad kommandot betyder....får nöta på det med lätta grejer.
Vi inledde med ett litet sök för att friska upp minnet och tjo vad det gick. Sigge kom snabbt in med de få dummies jag lagt ut. Jag hade oxå smygit ut en duva (jag veeeet, man ska inte blanda, men jag ville se hur Sigge betedde sig nu efter träningen att hålla duva) och den kom in sist, men det var inte direkt nån tvekan eller hängande över utan han levererade in den oxå. Det verkar som att tuggandet och kastandet med dummies under inleverering försvunnit. Han är mycket lugnare i munnen nu och kommer oxå raka vägen in och sätter sig vid sidan (ja eller rättare sagt 90 grader men jag tänker nog inte bråka med honom mer nu om det och mej stör det inte. Beror la på vad coachen säger ;) ).
Igår la jag ut fåglarna i varsin ände av en linje och skickade Sigge i ett linjetag åt vardera hållet (han hade varit med o lagt ut dem oxå) och det gick bra.
Idag ville jag kolla av hur väl stoppsignalen fungerar, kan jag bryta honom under arbete? Vi har ju ändå nötit på den under större delen av sommaren. Svaret var JA!!Jag la ut ett sök på typ fyra små och väl gömda dummies och när han i en flygande fläng hämtat in dem skickade jag ut honom igen (det gäller ju att se till så han inte lyckas om jag misslyckas..om ni förstår...) Han rusade intet ont anandes ut och fortsatte söka och när han var så han lätt kunde se mej (fast en bra bit ut) blåste jag stopp och han satte sig på stört och tittade på mej! Som belöning kastade jag ut dummien med långa flärpar (för den kan till och med jag kasta låååångt). Wiho! Denna övning kändes rätt bra så den ska vi använda för att befästa stoppet under arbete (om den får godkänt av nån bättre vetande först...)
Nöjd med det flyttade vi oss ut till fältet där jag tänkte öva mer på linjetag med fågel. Man ser tydligt att kunskap är en färskvara för Sigge grejade inte alls ett längre avstånd. Han glömde totalt bort att vi lämnat en pippi i kanten av fältet och stannade efter en bit och tittade på mej. Jag skickade honom vidare med uttecken och efter en bit så kom han ihåg och farten ökade. Det var ju inte så smart upplagt av mej. Nästa gång gjorde vi med betydligt kortare avstånd. Jag känner mej tveksam till hur jag ska göra när det blir så att han kommer av sig halvvägs, ska man kalla in och gå närmre o börja om eller stå sitt kast och bara skickade honom ut igen...? Helt klart är ju att jag gjort det för svårt när han kommer av sig så.
När han hämtade in truten andra gången släppte han den en bit framför och sen fick vi en liten stunds trams då han släppte och vägrade ta upp den på apportkommando och bara nosade o höll på. Då gjorde jag klart för honom att det inte är ok att bete sig så utan tryckte in fågeln i munnen på honom.
För att testa så han uppförde sig gjorde jag (i mitt tycke) en lätt dubbelmarkering och styrde Sigge mot den fågel som jag kastat först (och var mindre intressant). Sigges sk goda markeringsförmåga var som bortblåst och han fick mer eller mindre söka efter fåglarna. Vi gjorde om och då gick det mycket bättre. Tilläggas bör att han skötte sig jättebra med fåglarna båda gångerna (vilket ju var huvudsyftet med övningen. Kanske korkat att göra en dubbel då....)
Vi avslutade träningspasset med ett drygt 20 minuter långt simpass. Jag är väldigt nöjd med att han kan simma längs bryggan för det blir ju betydligt mer stressigt att kasta grejer för att få honom att simma. Han ser så grymt nöjd ut där han glider fram i vattnet. Idag var det en barnfamilj där men de badade inte så jag frågade om det gick bra att han simmade och det gjorde det. O han stör ju inte nån, snarare blir folk på glatt humör och tycker det är jätteroligt att han är så duktig på att simma osv...hihi
Fyndade förresten en yogamatta på Netto för 40 spänn, vi behöver en till när yogakursen börjar! Ikväll blir det chicken Kiev (tror jag det heter, Paul som kockar) och det luktar ljuuuvligt i köket!!
Kommentarer
Trackback