toflan

Idag hade syskonen Java, Svea och Nisse träff för att äta tårta. Vi glömde ju bort den på valpträffen och även "syskonen" i nya familjerna fick del av kakan. Mums mums tyckte Java som i rädsla för att bli av med smaskigheterna stoppade in hela på en gång i munnen. Problemet var bara hur man sen skulle tugga för den var faktiskt ganska stor.....Lilla knasan är så söt!!! Hon visade oxå upp sitt nya coola täcke och tyckte själv hon var väldigt fin.

Sen tog vi en promenad och syskonen fick leka. Java och Svea är verkligen partners in crime och busade järnet så Nisse knappt hängde med. Det är häftigt o se hur de brottas o fintas o springer och leker. Tur de är mjuka i kroppen!! Java hann rulla sig i något äckel och dessutom plaska runt i vattenpölar så hon fick åka i duschen när vi kom hem. Inte nog med det, hon fick träffa hårfönen!! Till skillnad från Sigge som njuter av värmen o uppmärksamheten tyckte hon väl den var sisådär kul bara.

Ikväll har vi handlat och lagat mat (läs Paul) och jag har slagit in paket till Matt som fyllt år i dagarna. Ett litet kort blev det oxå. Det ska vi försöka lägga på lådan imorgon. Det är dyrt att ha släkten i ett annat land, inte nog med att det är dyrt att åka dit och att man inte kan träffa dem så ofta, att skicka paket kostar ju multum!

Igår när de sövt Sigge och kikat lite i hans hals ringde veterinären och vi enades om att ta bort Sigges halsmandlar. När jag senare på dagen kom och hämtade honom så kom han farandes med en djursjukvårdare efter som en trasa i kopplet. Hon ville vara snäll och inte dra honom i kopplet eftersom halsen var så öm och det utnyttjade han minsann för att komma hem så snabbt som möjligt. Han var rent hysterisk ett par minuter men när han lugnat sig lite lämnade vi väntrummet och åkte hem.

Halsen är svullen o han låter helt grötig.  Veterinären har ordinerat glass, mycket bra tycker Sigge. Dessutom får han lite "dofilus" till lunch eftersom han får antibiotika morgon och kväll. Sickan undersökte Sigge noggrannt som alltid när han varit sövd. Undrar om han luktar annorlunda då?

Java är allmänt galen o tokig. Vi var ute i skogen en sväng idag. Först trippar hon fram försiktigt och håller sig nära men efter en stund får hon tokryck och bara rusar omkring som en komplett dåre. Ta kort då är ju som förgjort, man får med en svans eller halva huvudet om man har tur!

Vi övade lite på stanna kvar, annars var dagens mission först att leta lite svamp och sen ett spår. Jag hade lagt ett spår på en äng och lagt ut lite leksaker. Det gick faktiskt ganska bra, hon fattar vad hon ska göra men är inte så intresserad av grejerna jag lagt ut. Tror jag ska klicka in upptag av spårpinnar så hon kan det separat iaf. Nosen fungerar i alla fall finfint!

Ja, det var mitt ärende hos veterinären, något kryptiskt uttryckt. Sigges hals är fortfarande inte bra, han låter som en gris med astma. :S Ingen större skillnad har ju märkts av penicillinkuren och så här illa brukar han ju inte låta. Halsen var mindre röd än förra gången och Sigge gick mycket beröm för han var så himla snäll. Man brukar tydligen behöva ge hundarna lugnande innan man kikar i halsen men han gapar så snällt så. Imorgon ska jag lämna in honom och så ska de iaf söva honom och titta noggrannare i halsen. Då ska de oxå försöka ta ett prov o odla på från halsmandlarna. Blodprovet idag visade dock inga tecken på infektion. Det var alltså fram.

Bak är det Java som har problem. Hon har kasat på ändan och i fredags och i söndags klämde jag ut massa klägg ur analsäckarna. Det var blandat rinnigt och tjockare så jag tyckte veterinären kunde titta på det och ev spola rent. Det var precis vad de gjorde oxå. Java fann sig tålmodigt i att stå på bordet och titta ut genom fönstret medan veterinären och assistenten klämde och pillade och spolade rent. Det fanns inget klägg kvar så jag antar jag iaf haft rätta snitsen på klämmeriet. Nu hoppas jag att det inte blir mer problem, det är inte så kul alls om de blir inflammerade och spricker. Veterinären undrade vad jag gjorde för att få så snälla hundar..hehe...

Den inte alls så snälla valpen tänkte hälsa på vaktmästarna på gården idag och stack ifrån mej när jag ropade. Jag fick jaga ifatt henne och ge lite bassning. Man märker att det händer mycket i huvudet nu, hon kan absolut ingenting av det hon lärt sig, och om hon kan det så skiter hon i det. På lördag är det till råga på allt valpträff. Hur ska det gå med en hel flock döva syskon? (Kanske bara är Java som är prillig än så länge iofs o då får jag skämmas! :))

Inatt somnade jag nog inte förrän vid fyratiden. Tankarna for såklart och jag vet inte när jag grät så här mycket sist. Vilde är en hund som fastnar i hjärtat, och Anna är en av mina bästa vänner så förlusten är ju även min. Det skär i hjärtat på mej när jag tänker på att det i Göteborg sitter två människor i en lägenhet och saknar sin vän så mycket att de inte vet hur livet kan fortsätta. Den som påstår att man inte kan älska ett djur lika mycket som en människa har bara så FEL.

Jag är extra tacksam över att jag har mina fyrbentingar här hos mej. Speciellt Java är en riktig glädjespridare med sin barnsliga charm. Tidigare idag måste hon ha tappat sin första lilla tand, för ikväll upptäckte vi en glugg i nederkäken. Liten blir stor!!!! I samma veva hittade vi oxå hennes allra första fästing, blä. Hon har en stor knöl efter den på huvudet. Ny frontlinebehandling väntar båda voffarna imorgon.

Ikväll hade vi besök av två vänner, vi bjöd på tacopaj och spelade lite spel. Till efterrätt åt vi marängsviss med hemkokt kolasås. Ingen kommer somna hungrig ikväll, så mycket är sant!!

Imorgon väntar operation bilstäd/fiffning och Ikeabesök. Jag tänkte eventuellt oxå åka med Java till klubben för att träna lite, mest för miljöträningens skull. Hon tycker det är mycket märkligt och lite konstigt när de stora hundarna skäller....

Natt natt