En fram och en bak
Ja, det var mitt ärende hos veterinären, något kryptiskt uttryckt. Sigges hals är fortfarande inte bra, han låter som en gris med astma. :S Ingen större skillnad har ju märkts av penicillinkuren och så här illa brukar han ju inte låta. Halsen var mindre röd än förra gången och Sigge gick mycket beröm för han var så himla snäll. Man brukar tydligen behöva ge hundarna lugnande innan man kikar i halsen men han gapar så snällt så. Imorgon ska jag lämna in honom och så ska de iaf söva honom och titta noggrannare i halsen. Då ska de oxå försöka ta ett prov o odla på från halsmandlarna. Blodprovet idag visade dock inga tecken på infektion. Det var alltså fram.
Bak är det Java som har problem. Hon har kasat på ändan och i fredags och i söndags klämde jag ut massa klägg ur analsäckarna. Det var blandat rinnigt och tjockare så jag tyckte veterinären kunde titta på det och ev spola rent. Det var precis vad de gjorde oxå. Java fann sig tålmodigt i att stå på bordet och titta ut genom fönstret medan veterinären och assistenten klämde och pillade och spolade rent. Det fanns inget klägg kvar så jag antar jag iaf haft rätta snitsen på klämmeriet. Nu hoppas jag att det inte blir mer problem, det är inte så kul alls om de blir inflammerade och spricker. Veterinären undrade vad jag gjorde för att få så snälla hundar..hehe...
Den inte alls så snälla valpen tänkte hälsa på vaktmästarna på gården idag och stack ifrån mej när jag ropade. Jag fick jaga ifatt henne och ge lite bassning. Man märker att det händer mycket i huvudet nu, hon kan absolut ingenting av det hon lärt sig, och om hon kan det så skiter hon i det. På lördag är det till råga på allt valpträff. Hur ska det gå med en hel flock döva syskon? (Kanske bara är Java som är prillig än så länge iofs o då får jag skämmas! :))