toflan

...blev både lagt och gått första semesterdagen. Jag var (och är fortfarande inte) i toppform. Redan torsdag kväll kände jag att halsen var svullen och ömmade och fredag morgon mådde jag för bedrövligt, halvfebrig och ont i halsen. Var bara att åka förbi jobbet och köpa lite meduciner på väg ut till spårskogen.

Det visade sig vara rena konsten att lägga spår med blod, det skvätte blod lite hipp som happ, mest på mina byxor, snitslarna trasslade sig och sen den där klöven fastnade ju i alla pinnar och stubbar som möjligtvis bara gick. Note to self: Flaska med bättre kork. Bättre kork=mindre hål!

Eftersom jag vet att markägaren jagar mycket och har en åtel nära där jag ställt bilen ville jag inte släppa hundarna när vi gick en sväng medan spåret låg till sig utan vi tog en koppelrunda längs med vägen. Längre bort hittade jag en annan typ av spårskog, humm..vem kan äga den marken måntro!?? Satt av lite tid i solen innan det var dags att ta fram lilla hunden och gå spåret.

Java börjar koppla mer och mer vad selen är till för. Hon börjar snosa i backen så fort hon får den på sig! Förresten så sitter selen mycket bättre nu sen jag fäster linan i öglan under magen, skitbra! Innan svängde den runt och vred sig och irriterade Java. Spårtekniken är än så läng ganska ryckig, hon inledde med en liten bits taxspårning, varenda blodsdroppe skulle sniffas in och inte en millimeter passerade oundersökt. Sen blev det lite hopp och skutt och full fräs, lite ciklande hit och dit, lite funderande och sen full fokus igen. I stort kändes hon säkrare än sist. Note to self: Försök inte ta ner snitslarna samtidigt som du går spåret, det blir lite väl avancerat, speciellt när terrängen är rena hinderbanan.!
Första vinkeln (till vänster) ringade hon in fastän i förväg lixom motsols, såg väldigt märkligt ut men jaja..hon är först i linan och har bästa nosen så hon får ju bestämma. På den rakan som blev sen så låg hon rätt mycket till höger om spåret för det blåste då rakt från vänster och spåret hade nog egentligen legat i kortaste laget. Andra vinkeln tog hon väldigt elegant och likaså tredje (som var en vid vinkel). Nöjd hund som hittade klöven och nöjd matte som lyckats träna sin hund trots snuva och hängighet.

På måndag eller tisdag blir nästa tillfälle med spår och då ska även Sigge få prova på.

Idag kravlade jag mig runt en vända mellan åkrarna här hemma och tränade några linjetag med Java. Hade tänkt lägga ett sök men tänkte om, sist hade hon ju mer eller mindre eld i baken och då är det nog läge att byta område och se hur hon reagerar då. Dessutom har det varit lite plojigt sista gångerna vi tränat och jag orkade inte ta några konflikter idag utan körde säkert kort på linjetagen. Korkdummiesarna är tydligen roliga att ploja runt med (dvs släppa greppet och "attackera" dem) och sånt vill vi inte se!!! Bytte till en annan och då gick det bättre.

I eftermiddag har vi gjort massa ärenden, köpt lite blommor och annat fixelidox till huset och ikväll mest slöat oss. Kan man behöva det med ibland. Nu är det natter här!