A buzy little bee...
...så känner jag mej just nu. Hade en skön semestervecka och fick en stentuff vecka när jag kom tillbaka till jobbet. Idag har jag jobbat (igen) och sen åkte jag till mamma o pappa. Där la jag varsitt spår åt hundarna och sen åkte vi till Marieberg för att kolla in om det fanns några bra staketsektioner att köpa färdiga. Finns inte, kan jag meddela. Jag tror att jag hittat en annan bra leverantör med ett bra pris så då är det inte värt att bygga själv. Det skulle dessutom ta otroligt lång tid för mej ensam att göra.
Spåren åt hundarna låg ett par tre-fyra timmar tror jag. Java var först ut och som vanligt i "ny skog" var hon osäker först och smööög ut i spåret. Jag hade lagt ett kort först och ett längre direkt efter och man märkte att hon blev säkrare och säkrare och tyckte det var mer och mer skoj ju längre vi kom. Idag hade jag lagt kanske 300 meter och försökt få in några vinklar, lite terrängbyten och dessutom ett litet bloduppehåll. Jag gick oxå över några diken och jag vet att det brukar gå en del vilt i området. Om jag var hund skulle jag följa spåret noga, sniff sniff sniff lixom, men Java drar stora vepor runt och lixom fångar in det istället. Förstår inte riktigt hur det går till men vi kom ju fram till slutet i alla fall!!! En gång när hon ringade så hittade hon på spåret och började bakspåra och fortsatte ca 5-10 meter innan jag hann bli nervös och stoppade henne. Visade henne på spåret igen och visade riktningen och då gick det bra, vet inte om jag borde ha väntat ut henne mer?
Sigge var SUUUUPERladdad!! Han galopperar sitt spår och jag får typ hänga bakåt i linan som en stoppkloss. Tappar man taget om linan bara skjuter han iväg framåt, det är helt sjukt! Hur hinner han med!?? Han gör mycket tätare snirklar runt spåret än Java och jobbar på framåt och säkert hela tiden. Jag tror att han behöver bromsas upp och min tanke är att göra riktigt svåra spår, kanske många vinklar och lite blod med lång liggtid så han tvingas bromsa upp och tänka efter. Idag som förra gången missade han klöven i slutet men upptäckte snart att han var ute på fel spår och jobbade sig tillbaka.
Imorgon är det "spårkurs" igen, ska bli kul!! Gonattens!
Spåren åt hundarna låg ett par tre-fyra timmar tror jag. Java var först ut och som vanligt i "ny skog" var hon osäker först och smööög ut i spåret. Jag hade lagt ett kort först och ett längre direkt efter och man märkte att hon blev säkrare och säkrare och tyckte det var mer och mer skoj ju längre vi kom. Idag hade jag lagt kanske 300 meter och försökt få in några vinklar, lite terrängbyten och dessutom ett litet bloduppehåll. Jag gick oxå över några diken och jag vet att det brukar gå en del vilt i området. Om jag var hund skulle jag följa spåret noga, sniff sniff sniff lixom, men Java drar stora vepor runt och lixom fångar in det istället. Förstår inte riktigt hur det går till men vi kom ju fram till slutet i alla fall!!! En gång när hon ringade så hittade hon på spåret och började bakspåra och fortsatte ca 5-10 meter innan jag hann bli nervös och stoppade henne. Visade henne på spåret igen och visade riktningen och då gick det bra, vet inte om jag borde ha väntat ut henne mer?
Sigge var SUUUUPERladdad!! Han galopperar sitt spår och jag får typ hänga bakåt i linan som en stoppkloss. Tappar man taget om linan bara skjuter han iväg framåt, det är helt sjukt! Hur hinner han med!?? Han gör mycket tätare snirklar runt spåret än Java och jobbar på framåt och säkert hela tiden. Jag tror att han behöver bromsas upp och min tanke är att göra riktigt svåra spår, kanske många vinklar och lite blod med lång liggtid så han tvingas bromsa upp och tänka efter. Idag som förra gången missade han klöven i slutet men upptäckte snart att han var ute på fel spår och jobbade sig tillbaka.
Imorgon är det "spårkurs" igen, ska bli kul!! Gonattens!
Kommentarer
Trackback