Livet med Sigge - en bergodalbana.

Idag gjorde Sigge mej glatt överraskad genom att göra riktiga lekinviter mot Java ute på gräsmattan. Så länge det är han som har kommandot så är det lugnt, så jag lät dem busa. Han passade på att nosa genom hela henne o buffla runt'na lite grann med nosen och sen var han nöjd. Det kändes jättebra!!! Äntligen!!!!

Nästa sekund blev jag mindre glatt överraskad. Den elaka svanfamiljen har tagit hundbadplatsen på Svinö i besittning så vi gick till den andra. Där fanns en familj som vi frågade om lov o fick ok av, och en annan en bit bort som jag aldrig tänkte Sigge kunde störa. Efter nån minuts plask o lek drog han som en raket bort till dem!!!!!! Jag har sällan skämts så mycket över honom, han brukar inte sticka sådär och han brukar  verkligen inte bara skita i att jag skriker efter honom. Total missbedömning av mej att lita på honom där iaf, usch, stackars barn. En stor glad hund som tror att de vill kasta boll med honom kanske inte alltid uppskattas. Pappan var riktigt sur och dessutom passade den andra familjen på att läsa lusen av mej. Jaja, jag kanske förtjänade det, men att sen stå o snacka SKIT om mej när jag står nåra meter ifrån och hör allt, hur lågt och hur svenskt är inte det!??

Jaja..det är så det är, ett steg fram och ett tillbaka. Imorgon ska Java och jag åka till Örebro på klassåterträff. Det ser jag fram emot! Jag tror mamma ser mer fram emot att träffa Java än mej! ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback