Sökträning i storm!!
Idag skulle vi tappra sökmänniskor träna utåt Vassmolösa till men pga vädret bestämde vi oss för att träffas på klubben istället. Vi fick faktiskt till en ruta bortom appellplan, ena sidan mer skog och på den andra fanns det stenar och en mur att göra legor bakom (spännande att se vad hundarna tar sig för, det gör man ju inte normalt).
Sigge var trea ut och när vi värmde upp gjorde jag mkt inkallningar och provade några "linjetagsskick" med vänster arm istället för att se hur det funkade. (Skriver mer om det sen). Sen fokuserade vi lite på att gå lugnt vid sidan men allt lugnt var såklart som bortblåst när vi kom fram till rutan. Jag hade iaf en något så när klar plan på hur jag ville börja träningen, först en inkallning och sen vinda ut till första figgen på skogssidan. Efter det hade jag tänkt skicka honom direkt från stigen på "hagsidan" men första skicket blev lite knas. Han sprang som en tok och jag tror ögonen användes mer än nosen, inte bra. Jag försökte kalla in honom och just som jag blev arg och var på väg ut för att hämta honom så hittade han figgen. Typiskt!!! Tror springet var ett utslag av att han inte fick värma upp ordentligt, all snö gjorde honom alldeles prillig ute på planen tidigare ju!
Andra skicket bestämde vi att han skulle få vinda in oxå och då fick jag gå med honom ända fram till muren innan han fick vittring. Jag skickade iaf från stigen och han gick rätt ut på figgen om än i en bakåtkrok. Tredje skicket blev direkt från stigen och jag fick lite råd från Peter om hur jag ska skicka honom. Nu tog han raka spåret ut i skogen och hittade Anna på en gång. Snyggt! Vi avslutade med ett skick på hagsidan med figgen i en enbuske ett par meter framför muren. Sigge pilade rakt ut, ÖVER muren, och väl ute slog han på retrieverinstinkterna och sökte precis som i apporteringen, mer i cirklar än ut -framslag-in, . Inte helt rätt men han hittade iaf figgen!
Ja, det där med uppställning och riktande då inför skicken. Jag har resonerat som så att jag vill ställa upp RAKT, och att Sigge ska rikta in sin nos och fixera den i samma riktning som min hand. Hur han ska fatta att han ska hålla nosen så har jag antagit berott på att vi träna linjetag eller nåt...:S ..inte så genomtänkt alltså. När vi ställer upp så anpassar jag mej efter Sigge och inte tvärtom påpekade Peter (ja, det är alltså inte bara göteborgarna och skåningen som anser det.... ;) )Då tappar vi riktningen och det tar lång tid och det blir helt enkelt inte bra. Dessutom börjar ju Sigge flacka med blick (och nos) eftersom han ju inte vet när han egentligen tittar åt rätt håll! De sista skicken idag gick vi rakt över stigen, ut ett par meter i rutan och sen skulle jag skicka rätt snabbt (meningen var det iaf...) Vi ska jobba på det, och efter lite prat i klubbstugan efteråt fattar jag bättre!
Nästa gång blir det fortfarande skick med vänster hand, men Sigge ska rätta in sig efter mig, inte tvärtom och det ska gå snabbare. Vi ska gå in i riktningen ett par meter och sen ska jag skicka snabbt när nosen är åt rätt håll. Dessutom ska jag INTE ha korv med mej, i slutet när vi gick på stigen bet han mej i tummen så hårt att jag trodde nagen skulle gå sönder. Mjukost på tub är bäst!!
Sigge var trea ut och när vi värmde upp gjorde jag mkt inkallningar och provade några "linjetagsskick" med vänster arm istället för att se hur det funkade. (Skriver mer om det sen). Sen fokuserade vi lite på att gå lugnt vid sidan men allt lugnt var såklart som bortblåst när vi kom fram till rutan. Jag hade iaf en något så när klar plan på hur jag ville börja träningen, först en inkallning och sen vinda ut till första figgen på skogssidan. Efter det hade jag tänkt skicka honom direkt från stigen på "hagsidan" men första skicket blev lite knas. Han sprang som en tok och jag tror ögonen användes mer än nosen, inte bra. Jag försökte kalla in honom och just som jag blev arg och var på väg ut för att hämta honom så hittade han figgen. Typiskt!!! Tror springet var ett utslag av att han inte fick värma upp ordentligt, all snö gjorde honom alldeles prillig ute på planen tidigare ju!
Andra skicket bestämde vi att han skulle få vinda in oxå och då fick jag gå med honom ända fram till muren innan han fick vittring. Jag skickade iaf från stigen och han gick rätt ut på figgen om än i en bakåtkrok. Tredje skicket blev direkt från stigen och jag fick lite råd från Peter om hur jag ska skicka honom. Nu tog han raka spåret ut i skogen och hittade Anna på en gång. Snyggt! Vi avslutade med ett skick på hagsidan med figgen i en enbuske ett par meter framför muren. Sigge pilade rakt ut, ÖVER muren, och väl ute slog han på retrieverinstinkterna och sökte precis som i apporteringen, mer i cirklar än ut -framslag-in, . Inte helt rätt men han hittade iaf figgen!
Ja, det där med uppställning och riktande då inför skicken. Jag har resonerat som så att jag vill ställa upp RAKT, och att Sigge ska rikta in sin nos och fixera den i samma riktning som min hand. Hur han ska fatta att han ska hålla nosen så har jag antagit berott på att vi träna linjetag eller nåt...:S ..inte så genomtänkt alltså. När vi ställer upp så anpassar jag mej efter Sigge och inte tvärtom påpekade Peter (ja, det är alltså inte bara göteborgarna och skåningen som anser det.... ;) )Då tappar vi riktningen och det tar lång tid och det blir helt enkelt inte bra. Dessutom börjar ju Sigge flacka med blick (och nos) eftersom han ju inte vet när han egentligen tittar åt rätt håll! De sista skicken idag gick vi rakt över stigen, ut ett par meter i rutan och sen skulle jag skicka rätt snabbt (meningen var det iaf...) Vi ska jobba på det, och efter lite prat i klubbstugan efteråt fattar jag bättre!
Nästa gång blir det fortfarande skick med vänster hand, men Sigge ska rätta in sig efter mig, inte tvärtom och det ska gå snabbare. Vi ska gå in i riktningen ett par meter och sen ska jag skicka snabbt när nosen är åt rätt håll. Dessutom ska jag INTE ha korv med mej, i slutet när vi gick på stigen bet han mej i tummen så hårt att jag trodde nagen skulle gå sönder. Mjukost på tub är bäst!!
Kommentarer
Trackback