Sökträning med lakritsklumpar och kolaremmar...

Imorse ringde klockan tidigt, sökträning igen. Kände mej inte nämnvärt sämre än igår så det fanns ju ingen anledning att stanna hemma. Nu några timmar senare värker luftrören igen, förstår inte varför dom ska göra så ont.

Träningen idag då..Sigge gick faktiskt ganska bra. Första figgen låg i medvind och vi vindade in, fick gå ganska nära. Andra figgen i motvind, skickade från stigen och det gick bra det med. På tredje figgen blev jag modig och skickade direkt från stigen i medvind, Sigge slog bakåt och jag fick ropa in. Tog ett litet tag innan han lyssnade men han kom iaf, det är sånt som jag vet blir bättre när vi tränar mer. 

Tredje skicket gick han bättre och slog fint framåt men lite för tidigt så han fick inte figgen då utan började söka i "retrievermönster". Jag bröt inte utan lät honom fortsätta eftersom han jobbade på så bra. Om det är rätt eller fel vet jag inte, men figgarna låg på fullt djup vilket han inte är van vid och dessutom förkortas hans "avståndsmätare" lite grann när man inte tränat ordentligt på ett tag. Har märkt det i apporteringen oxå.

Fjärde och sista skicket blev lite dumt för jag jobbar ju på att skicka mer "i farten" men så länge fotgåendet inte sitter bra och han halkar framåt så pekar hans nos heller inte åt det håll jag tänkt alla gånger när jag skickar. Han drog åt höger och jag fick kalla in, han kom på en gång, superbra. Vi fick krångla lite med positionen innan jag skickade en sista gång och då drog han rakt ut lååångt ut i skogen!

Det blev lite missförstånd med instruktioner till figgarna, måste komma på nån bra rutin så jag på stigen vet när figgen och Sigge lekt färdigt därute och jag kan kalla in. En annan sak är problemet med leksaker som tål att kampas med. Jag vet inte hur många "kongar" och bollar Sigge haft sönder de senaste träningarna. Jag är på jakt efter rep i en bra dimension så vi kan laga de gamla och oxå fixa till några nya. Har lite idéer.

I fortsättningen tänker jag köra med figgarna på fullt djup. Det är bättre att jag får vinda nån gång extra än att han vänjer sig vid att hitta figgar på 30-40 meters djup.

Så är det lydnaden då, idag var han faktiskt aningens bättre än han brukar vara men vid själva skicken blev det rörigt och Sigge var på väg långt innan jag var beredd. Ja, vi jobbar vidare på lydnaden hemma, i skogen och på appellplan, men det är inget som går över en dag. För en het hund som Sigge tycker jag det fungerar utmärkt att använda klicker, då tvingas han tänka till. Underbart att se när poletten trillar ner!!

Efter träningen gick vi en promenad med Kerstin och Eka. Förra veckan tufsade Sigge till Eka när hon var alldeles för påig och burdus och den läxan mindes hon. Hon var inte alls lika påträngande idag, skönt för Sigge och bra att Eka lärde sig av tillsägelsen. Hon är fortfarande jättenyfiken på Sigge så hon springer precis bakom honom o nästan piper av frustration! "Lek med mej!!!!"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback