toflan

Idag försökte jag få tag i en träskiva typ treetex men det var ju omöjligt. Dumma. Jag får kolla på Beijers nästa vecka, dumt bara att jag inte åkte dit först, de lär ju ha störst utbud.

Till lunch blev det gårdagens tacorester och mätta i magen gick vi neråt stadsparken. Det första vi träffade på utanför porten var en storpudel. Jag stannade på en gång och satte kopplet på Sigge. Tyvärr har det ju lite den konsekvensen att Sigge förstår att något är på g, men hellre kopplet är på än att nån beskyller mej för att inte ha koll på min hund fast han går/sitter snällt vid sidan. De som hade pudeln sa att den var snäll men då fick vi ju kontra med att vår INTE är det! ;) Jag vill inte att okända hundar rusar fram till Sigge oavsett dom eller han är snälla. Jag väljer hans vänner! Vi fick vänta en lång stund på att de fångade in pudeln som visade sig vara gammal och döv men sen kunde vi gå vidare och Sigge sa inte pip. :)

I stadsparken var det nån slags "fest". Var en del folk där, mest barnfamiljer och det var lite olika tält och nån uppblåsbar fotbollsrink. Lagom roligt så vi traskade över stan och tog sedan långa vägen längs Ängöleden hem. Vi passade på att utforska Lindös (den där ön) norra del och Sigge tog sig ett dopp här och var där det passade. Nu får man ju tänka på fåglar och annat så man inte låter hunden rusa runt överallt och kanske skrämma dem där de har sina bon.

Vid den ganska nya båtbryggan vid jutebron fick Sigge träna på att "plumsa" och nu gör han det snällt för en godis. Skönt! Ska hitta lite höga "strandkanter" oxå där man kan få honom att hoppa i utan att tveka. Han plumsade som sagt i och simmade sen UNDER bryggan och dök upp mitt där det var supersumpigt och lerigt. Yach! I med honom igen och så fick han simma lite grann.

Jag fick som vanligt en mindre briljant idé och tyckte han skulle hoppa i från änden utan godis. Det gjorde han glatt och som belöning kastade jag ut en i vattnet. Det upptäckte även en hel flock med kanadagåsar som snabbt närmade sig bryggan och ville ha mat. Jag har stor respekt för de där stora fåglarna och framförallt deras näbbar och fick mer eller mindre panik för att få upp Sigge. Vem vet om dom äter upp Sigge när det inte finns några brödsmulor!? Bryggkanten var så hög att jag fick lägga mej på mage och nappa tag i Sigges nackskinn och hala upp honom. Halvvägs uppe så fick Paul ta över och Sigge kunde klättra lite med tassarna oxå. Smack så fick jag en blöt svans i håret och allt avruskat vatten på kläderna! Det var bara att traska hem och byta kläder!