Apportör eller glufsotör?

Ja, vägen till framgång är just nu väldigt krokig för oss. Hihi..Vi begav oss idag ut till skogen vid Norrliden för att träna med Hanna och dagen till ära hade jag tagit upp våra andvingar ur frysen för att sätta fast på dummies med gummisnoddar. Bra för att vänja honom vid vilt tänkte jag. O han gillar vilt minsann, men inte på det sättet jag tänkt mej!!!

Nåväl, idag var det träning av linjetag på schemat. Jag började att lägga ut tre dummies på andra sidan av ett litet dike. En stig gick raka vägen över diket så jag använde mej av den som ett lite stöd till Sigge. Han fick följa med ut och lämna tre dummies och sen gick vi tillbax. För varje dummie backade jag lite. Idag backade jag även lite i avlämningarna och vände mej om och satte mej på huk så han inte skulle tycka det var jobbigt att komma in. Gick bra!

Sen tog jag fram mina fågelvingar och satte fast dem på två dummies. Hade en stor gran som utgångspunkt och la ut dummiesarna med 90 graders vinkel mellan dem. För att göra det lite svårt skickade jag på den som jag la ut först, och han fattade på en gång. När han kom fram stannade han upp och började nosa på vingarna så då visslade jag inkallning och sen sprang jag o gömde mej bakom trädet. Satt på huk med ryggen mot Sigge och han kom in fint. Det andra linjetaget gick oxå jättebra.

Nöjd med att Sigge fixade dummies med vingar så bra så tänkte jag köra ett linjetag över en mur. Sigge gick med mej och vi la ut de två dummyna med vingar på och följde en linje tillbaka. Skickade Sigge som sprang raka vägen ut....men inte kom tillbaka på en lång stund. Jag såg ju inte vad han gjorde därbakom men visslade och tjoade och till slut kom han in med ena dummien..som bara hade EN vinge kvar. Hmmm...var ju två på varje. Skickade iaf iväg honom på den andra och han sprang glatt raka vägen ut och kom inte tillbaka. Jag visslade och sprang och gömde mej bakom granen, men ingen hund kom på jättelänge. Jag började precis tro att han stuckit iväg nånstans när han dök upp bakom muren så jag väntade in honom bakom granen. Hann precis se i ögonvrån att han hade en vinge i munnen som FÖRSVANN NER I MAGEN. *suck* Vad ÄR det här!!! Ringde Birdhunters och frågade om råd, och Sven tyckte att vi istället skulle vänta med vilt och jobba med hela fåglar som han inte kan sluka sådär och inte låta honom va gömd så man ser vad han gör.

Jag kunde dock inte riktigt ge upp utan var tvungen att köra några linjetag inom synhåll så han lämnade av dem snyggt och ordentligt utan att glufsa i sig dem. Det gick bra iaf. Sen la jag undan vingarna och körde över muren igen fast på ett annat ställe. Vill verkligen lyckas med en övning och nu fick han chansen att visa att han kunde sköta sig. Det gjorde han oxå, men han verkar ha väldigt svårt när man backar från utgångspunkten. Kanske ska vi köra lite mer enkla linjetag ett tag, och bara lägga ut en i taget. Man kan ju lägga ut en i taget på samma ställe och öka avståndet på det viset. Han har nämligen oxå den ovanan att han har svårt att välja vilken han ska plocka in först. Inte bra att förstärka det.

Vi avslutade med ett linjetag mot dummies som låg framför en sten och jag backade bara lite mellan gångerna, men såg till så att en rishög hamnade på linjen så Sigge fick ta sig över den. Sen fick Sigge sitta och vänta medan jag tittade lite på Isa och Hanna.

Under passet blev det oxå lite träning på att gå fint vid sidan osv. när vi rekade av området så vi körde ju inte trehundra linjetag rätt på varann. Nu får vi väl se vad som händer med den där vingen...ut hoppas jag den kommer åt ena eller andra hållet. Kändes lite snopet dock och som att vår start på jaktprov sitter lite lösare. Man kan ju inte komma dit med en hund som käkar upp viltet! Nä, det är inte lätt när det är svårt...

Kommentarer
Postat av: Hanna och isa

Äsch, en liten vinge hit eller dit säger Sigge ;)
Det går nog bättre snart ska du se, det är inte lätt att alltid stå emot frestelsen! =)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback