Sprallhund

Sigge är som en tidsinställd bomb just nu. Energin bara kokar i honom och han far som en vilde utomhus, hela tiden med ögonen på mej, "matte säg nåt, säg nåt snälla!!", och så gör han olika små tricks som han tror att jag vill han ska göra...Just nu är det ligg som är högst i frekvens, och han är SÅ stolt över sig själv när rumpan dimper ner!
Istället övade vi idag på ställandet. Det är lurigt och jag vete fanken när vi ska kunna lägga in kommandot. Vi har ju ett halvdåligt färdigt ställande just nu och jag börjar om från början istället för att försöka korrigera det vi har. Nu ställer han sig i alla fall spontant snabbt och bra, och det är ju bra i alla fall. Jag har oxå en tanke om hur vi ska få till ett säkrare fotgående med ögonkontakt hela tiden, men det är faktiskt lite halvsvårt när Sigge bara inte kan hålla sig i skinnet utan mer eller mindre studsar fram på stället!

Inomhus är han precis som vanligt, vilket är skönt. Av- och påknappen är en av hans största tillgångar, fy för den lede för en hund som bara vill ha uppmärksamhet inomhus hela tiden.

Här hemma ser det ut som en krigszon, färgburkar o grejer överallt. Skåpet står mitt i vardagsrummet och jag ska försöka baxa det på plats när jag bloggat färdigt. Först måste jag ju förstås ta bort maskeringstejpen (ja jag vet man ska ta bort den på en gång men jag orkade inte igår för jag målade andra lagret vid niotiden...) Dessutom har vi möte på jobbet halv två så jag ska ju snart masa mej dit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback