Den som väntar på nåt gott...
...väntar aaaalldeles för länge tycker Sigge. Idag styrde vi kosan mot Birdhunters för lite träning i arla morgonstund med Marina, Dot, Sanna och Zombie. Sigge som tagit sovmorgon vaknade med ett ryck till när han kom ur bilen och hade knappt ens tid att kissa. Herre min Gud, det var ju träning på gång!!! Vi tvåbentingar konstaterade snabbt att Sigge nog skulle få jobba idag, men inte som vanligt! ;)
Istället fick Sigge följa med matte och kasta markeringar åt Dot, Sigge visste knappt till sig i trasorna men inget fick han hämta. Under hela passet strösslade vi dummies runt båda hundarna. Först var det svårt att hålla rumpan i backen men sen satt de båda som ljus och var superduktiga. Sigge markerade visserligen väääldigt väl var alla landade, hans ryggrad måste vara gjord av gummi för han vred sig hela varvet runt med rumpan fortfarande i backen. Att han markerar gör ju inget, det är ju snarare en fördel med en sån vovve.
Paul fick sedan agera dummiekastare när Dot övade på linjetag medan Sigge bara fick hålla dummies. Livet var bra orättvist och han såg superpaff ut när han satt där med en dummie i munnen. Vi övade på att gå, på att stå och på att sitta med dummies och sen slipade vi lite på avlämningarna så att Sigge bara släpper på kommandot tack även fast jag håller fram händerna osv. Nu börjar jag känna mej riktigt nöjd med avlämningarna faktiskt, det enda jag vill ska bli lite bättre är att han kommer in mer rakt framför och sätter sig närmre mej med bättre ögonkontakt, men det kommer säkert med tiden.
Nu ska vi öva mycket hemma på att hålla så jag kan gå ifrån honom, stå med ryggen mot osv utan att han släpper. Han är mycket duktigare nu än han var förut, men bättre ska det bli. I slutet av passet var Sigge riktigt lugn, men när Paul tog upp tennisbollskastaren blev han superfixerad vid honom. Det gick över lagom tills Marina gick ut i hagen och la ett fritt sök åt Fun. Både Sigge och Dot höll på att glo ögonen ur sig, ja Sigge var såklart värst!! :P Han kunde bara inte tro att det inte var HANS sök!!!!
Summa summarum: Ingen schizodog här inte!! Mer träning behövs men det är nog helt rätt medicin. När Sigge väl får köra ska vi tänka på att göra jobbiga övningar så han verkligen får anstränga sig, ex sök i tung terräng osv. Sen måste jag hela tiden ha i bakhuvudet att han inte ska varva. Dessutom ska vi varva med konditionsträning. På onsdag ska jag anstränga mej supermycket ändå från början så han inte flamsar runt och han får veta att han lever om han gör det...
Vi längtar jättemycket nu efter Yippies ultraljud, men vi håller både tummar och tår och svansar och allt möjligt så det ska nog gå vägen!!!
Tack för en trevlig träningsstund och goda råd!!
Det tar på krafterna att göra ingenting! Sigge är HELT slut!! Han orkar inte ens tassa efter ut i köket för att kolla smulor...hihi..söthund! Nu ska matte och husse sticka till OK och byta till sommardäck och tvätta bilen.
Istället fick Sigge följa med matte och kasta markeringar åt Dot, Sigge visste knappt till sig i trasorna men inget fick han hämta. Under hela passet strösslade vi dummies runt båda hundarna. Först var det svårt att hålla rumpan i backen men sen satt de båda som ljus och var superduktiga. Sigge markerade visserligen väääldigt väl var alla landade, hans ryggrad måste vara gjord av gummi för han vred sig hela varvet runt med rumpan fortfarande i backen. Att han markerar gör ju inget, det är ju snarare en fördel med en sån vovve.
Paul fick sedan agera dummiekastare när Dot övade på linjetag medan Sigge bara fick hålla dummies. Livet var bra orättvist och han såg superpaff ut när han satt där med en dummie i munnen. Vi övade på att gå, på att stå och på att sitta med dummies och sen slipade vi lite på avlämningarna så att Sigge bara släpper på kommandot tack även fast jag håller fram händerna osv. Nu börjar jag känna mej riktigt nöjd med avlämningarna faktiskt, det enda jag vill ska bli lite bättre är att han kommer in mer rakt framför och sätter sig närmre mej med bättre ögonkontakt, men det kommer säkert med tiden.
Nu ska vi öva mycket hemma på att hålla så jag kan gå ifrån honom, stå med ryggen mot osv utan att han släpper. Han är mycket duktigare nu än han var förut, men bättre ska det bli. I slutet av passet var Sigge riktigt lugn, men när Paul tog upp tennisbollskastaren blev han superfixerad vid honom. Det gick över lagom tills Marina gick ut i hagen och la ett fritt sök åt Fun. Både Sigge och Dot höll på att glo ögonen ur sig, ja Sigge var såklart värst!! :P Han kunde bara inte tro att det inte var HANS sök!!!!
Summa summarum: Ingen schizodog här inte!! Mer träning behövs men det är nog helt rätt medicin. När Sigge väl får köra ska vi tänka på att göra jobbiga övningar så han verkligen får anstränga sig, ex sök i tung terräng osv. Sen måste jag hela tiden ha i bakhuvudet att han inte ska varva. Dessutom ska vi varva med konditionsträning. På onsdag ska jag anstränga mej supermycket ändå från början så han inte flamsar runt och han får veta att han lever om han gör det...
Vi längtar jättemycket nu efter Yippies ultraljud, men vi håller både tummar och tår och svansar och allt möjligt så det ska nog gå vägen!!!
Tack för en trevlig träningsstund och goda råd!!
Det tar på krafterna att göra ingenting! Sigge är HELT slut!! Han orkar inte ens tassa efter ut i köket för att kolla smulor...hihi..söthund! Nu ska matte och husse sticka till OK och byta till sommardäck och tvätta bilen.
Kommentarer
Trackback