Vilse i tolvmilaskogen, eller kanske på bana 12..

Idag tog Sigge, Zombie och Viggo en tur till Norrliden för att utforska den spännande skogen där lite mer. Tre glada filurer skuttade vägen fram (eller snarade kravlade och rullade och hängde i varandras öron) när helt plötsligt en dalmatiner kom rusandes runt en krök!! Den var väldig söt, brun och vit, men hej och hå....vi fick snabbt fånga in våra vildar så att dalmatinern sprang tillbax till sin generade husse!

Leken/promenaden/brottningsmatchen fortsatte genom skogen och över ett fält. Är verkligen fint därute!! Vi hittade en perfekt äng att lägga spår på...och precis bredvid stora villor, så några spår DÄR blir det nog inte...

Det finns verkligen nackdelar med att ha hund på "bortamark". Hemma känner jag ju hur många bönder och skogsägare som helst och är säkerligen fri att träna överallt på deras mark. Dessutom finns det flera jägare så jag säkert lätt hade fått tag på vilt till apportering osv. Inte för att det hade rymts nåt mer än dom små andvingarna som redan ligger i frysen.....men ändå!!!

Nåja, tillbax till promenaden! Vid husen fanns en väg, men valpingarna började ju bli trötta så vi vände och gick tillbax samma väg igen..trodde vi ja!!!! Helt plötsligt dök en väg upp som minsann INTE var där på ditvägen! Vi följde den, Johanna var heeelt övertygad om att det var cykelvägen till Lindsdal och när vi dessutom såg golfbanan trodde vi att vi hamnat i Värsnäs....Gode tid..hur tar man sig hem därifrån med två trötta valpingar och en smutsig gylling!??

Som tur var skymtade vi taket på Norrlidshemmet och när vi gått över den gröna fina appellplanen (f'låt golfbanan) och klättrat igenom en hel djungel med träd och ris (vissa mer elegant än andra) dök plötsligt bilarna upp framför oss. Ljuva syn!!

Hur äventyrlig får en vanlig tisdagseftermiddag blir egentligen tror jag Sigge tyckte som nöjd sovit hela kvällen. Han tycker det är jättekul att umgås med sina valpkompisar Viggo och Zombie, även fast dom nog kan bli liiite jobbiga när de är som Bill och Bull på varsin sida om honom! Tur det finns pinnar så man kan roa sig själv!!



Sigge med en av många älskade pinnar

Kommentarer
Postat av: Anonym

Hehe, jag säger då det. Roligt har dem - och trötta blir dem! =D

2006-10-24 @ 22:10:57
Postat av: Viggo

thihi skönt att du har förstående fr oss små vi börjar lära oss =) Matte hälsra att hon är känd för sitt värdelösa lokalsinne så lyssna ldrig på henne!

Postat av: Tove

Vi mattar trodde faktiskt att ni hundar kunde ert "bakspår"! ;)

2006-10-25 @ 08:53:12
URL: http://toflan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback