toflan

På söndag ska vi antagligen träna igen med vårt lilla "sök-gäng" så jag har börjat fundera på hur jag ska jobba vidare med Sigge. Jag är i alla fall helt på det klara över att jag inte vill gå för fort fram. Jag har inte planerat att starta någon tävling eller något så vi behöver ju inte stressa fram resultat utan kan slipa fram en bra träningsplan i lugn och ro!! Speciellt viktigt o ta det lugnt när jag inte kan nånting om den här sortens sök från början även om vi har hjälp av vår instruktör!

För det första vill jag vara säker på att Sigge alltid springer rakt ut och att han oxå söker av hela djupet så figgen bör väl ligga på bakre gränsen i princip alla gånger. Det är nog oxå klokt att bara ha en figge ute tills jag är säker på att han springer rakt ut.

För att få in själva rutinen tänkte jag följa jeas tips om att figgen ska gömma sig på samma ställe men att Sigge får  en kortare och kortare minnesbild och vänta längre och längre innan han skickas. TIll slut ska han inte få nån minnesbild alls utan själv klara att "tänka fram" var figgen ligger. Att figuranten agerar med en klapp eller så är oxå bra för Sigge tror jag, speciellt nu i början så att han verkligen förstår vad arbetsuppgiften är.

Vad gäller arbetet med rullen så funkar det i dagsläget ganska bra. Figuranten håller rullen nere på marknivå utan att stoja, och Sigge tar rullen och springer tillbax in till mig utan att jag behöver kalla in honom. Väl tillbaka hos mig vill han ibland visa upp rullen för alla andra som är där, men genom att de står en bit framför dem så borde det fungera bättre. Ska även försöka träna på att han kommer in snyggt och sätter sig vid sidan enligt den där artikeln jag nämnt tidigare.

Jag funderar på om figgen ska börja ha rullen liggandes på marken och hålla foten lite på den så Sigge blir mer "självständig"?

Något jag oxå funderar över från den artikeln är det där med beröm. Det stod att genom att INTE berömma när hunden kommer in med rullen utan istället låta figuranten bli belöningen så kommer hunden bli både mer motiverad till att påvisa figgen och att inte blindmarkera. Det låter ju skitbra!!! Dessutom KAN ju Sigge själva apporteringsbiten i söket så det väl ju inte nån jättebedrift som behöver uppmuntras massor. Jämför det med att jag skulle bli tokig av glädje varje gång jag säger "sitt" till honom och han lyder...

På väg ut till figgen går det oxå ganska snabbt, men vissa andra hundar har ju definitivt mer driv ut så figgen måste kanske bli ännu roligare att komma ut till igen! Visserligen är det ganska skönt att inte behöva riskera livet supermycket utan bara lite grann när man springer ut, men det SKA ju tydligen gå så snabbt som det bara går!!!

Mmm....det var nog det jag tänkt på just nu i alla fall. Finns ingen återvändo..dax att plugga....